Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAVEL ra3vel2, sbst.1, äv. (starkt bygdemålsfärgat) RÄVEL rä3-, sbst.1, l. RÖVEL rø3-, r. l. m. (VetAH 1746, s. 247, osv.) ((†, ss. koll.) n. VetAH 1746, s. 246); best. -veln (FestskrSydow 149 (1928) osv.) ((†) -velen Linné Sk. 302 (1751); -vlen VetAH 1746, s. 248; ss. n. -velet VetAH 1746, s. 246; -vlet VetAH 1746, s. 246); pl. -vlar (VetAH 1746, s. 248, osv.).
Ordformer
(ravel 1746—1928. rävel 1746—1928. rövel 1928)
Etymologi
[sv. dial. (Skåne) ravel, rävel, rövel, m., identiskt med REVEL, stång, slana (jfr MULL-REVEL); formen ravel har snarast sekundär rotvokal, beroende på dialektal utveckling]
(i sht om äldre förh. i södra Sv.) i halmtak: var o. en av ett antal korsade stänger som vila på sparrarna o. bilda ett rutat underlag för halmen; äv. dels om enbart de nedåtriktade av dessa stänger, dels om stänger som fästas ovanpå halmen o. kvarhålla denna (jfr TÄCK-RAVEL); ofta koll., om sammanfattningen av alla l. flera stänger; jfr RAFT. VetAH 1746, s. 245. Därs. 247 (om täckande stänger). Rafvel (dvs.) al-käppar, .. hvilka läggas långs och tvärtföre på taket. Linné Sk. 301 (1751). Tvärs över raften bands raveln. FestskrSydow 149 (1928). — jfr LÅNG-, STÅND-, TVÄR-RAVEL.
Ssg (i sht om äldre förh. i södra Sv.): RAVEL-TAK. FestskrSydow 148 (1928).
Avledn. (i sht om äldre förh. i södra Sv.): RAVLA, v.1 med avs. på tak: förse med ravel. Linné Sk. 301 (1751).

 

Spalt R 418 band 21, 1956

Webbansvarig