Publicerad 1956   Lämna synpunkter
REBELLANT, m.; pl. -er (Rålamb).
Etymologi
[jfr ä. eng. rebellant; av lat. rebellans (gen. -antis). p. pr. av rebellare (se REBELLERA)]
(†) = REBELL, sbst. 1. Rålamb Resa 23 (1658, 1679).

 

Spalt R 466 band 21, 1956

Webbansvarig