Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REGEST regäs4t, äv. -jäs4t, r. (HT 1937, s. 171, osv.) l. n. (HT 1952, s. 256, osv.); best. -en resp. -et; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. regesten, pl.; av mlat. regestum, n. (pl. regesta), senlat. regesta, n. pl., förteckning, till supinstammen av lat. regerere (se REGERERA). — Jfr REGESTION, REGISTER]
(i fackspr.) förteckning över urkunder med angivande i korta drag av deras innehåll o. de i dem förekommande person- o. ortnamnen. Ekbohrn (1904; i pl.). Man (hade) börjat att (i riksarkivet) förteckna .. (medeltidsurkunderna) i regestens form. HT 1937, s. 171.
Ssgr (i fackspr.): REGEST-FORM. jfr form I 3. Pergamentsbrefsamlingens förtecknande i regestform. SD(L) 1894, nr 51, s. 11. —
-VÄRK, n. bokvärk bestående av regester. Hellberg InbNamn 14 (1950).

 

Spalt R 805 band 21, 1957

Webbansvarig