Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REMORDS, r. l. m., l. REMOR (rimmande med beror Kellgren), n.?
Ordformer
(-mor 1773. -mords 18371904)
Etymologi
[av fr. remords, till remordre, bita på nytt, gnaga, i ä. fr. äv.: förorsaka samvetsförebråelser, av lat. remordere, plåga, oroa m. m., av re- (se RE-) o. mordere, bita (se MORDANT, adj.)]
(†) samvetsförebråelser, samvetskval. Att nu mitt drögsmål och remor, / Af brist på Resedon beror. Kellgren (SVS) 6: 17 (1773). Ekbohrn (1904).

 

Spalt R 1059 band 22, 1957

Webbansvarig