| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
RENDEVU raŋ1devɯ4 l. -vω4, n.; best. -et l. -t; pl. -er; l. (vanl.) RENDEZVOUS raŋ1devω4 l. med fr. uttal, n., stundom r. l. m. (Gustaf II Adolf 519 (1628), DN(A) 1957, nr 47, s. 16); best. -et -vω4et l. -vω4t, ss. r. l. m. -en -vω4en l. -vω4n ((†) -vous´n Tegnér Armfelt 1: 69 (1783); -vous´t Stenhammar 142 (1794)); pl. -er -vω4er, stundom = (SvMag. 1766, s. 74, Auerbach (1913)) ((†) -vour Palmfelt Molière 64 (1738)).
1) anbefalld samling på en viss plats; äv. konkret, om samlings- l. mötesplatsen.
a) (†) om (platsen för) sådan samling av personer som äro uttagna till soldater l. inkallade till krigstjänst l. dyl. l. av truppförband; äv. i sådana uttr. som giva rendevu, ge order om sådan samling; taga sitt l. fatta rendevu, samla sig. Thett rendevous i Putzick för thett värfvadhe och förmodelige krigsfolk uthur Pommeren. OxBr. 10: 93 (1626). Den staden hafver varit lijka som fiendens rende vous. RP 7: 92 (1637). Att the .. sitt rendevous taga skulle. HH 20: 358 (c. 1640). Regementerna, som hade Ordres at där (dvs. i Rudköping) inställa sig til Rendevous. RelExpFyenSeeland 1658, s. B 4 b. Fatta ståndh och Rendevoues eller Läger. Delachapelle ExBook 70 (1669). Dragon Regementerne borde han gifva Rendez-vous vid Åbo. MinnSvNH Bih. 1: 23 (1784).
b) sjömil., sjöt. om sådan samling l. (företrädesvis) platsen för sådan samling av fartyg; numera bl. i fråga om samling på en viss plats, anbefalld för fartygen i en flotta i händelse av skingring. Spegel Dagb. 118 (1680). VFl. 1930, s. 137.
c) hippol., jäg. om sådan samling l. (numera företrädesvis) platsen för sådan samling av deltagarna i en jaktritt (särsk. vid jaktrittens avslutande). Cederström Minn. 83 (1913). SDS 1955, nr 297, s. 2.
2) (utom i a numera bl. med ngt ålderdomlig l. pretiös prägel) avtalat möte. Ha (ett) rendevu, ha (avtal om) ett möte; förr äv. göra l. anställa rendevu, avtala om ett möte. Sahlstedt (1769). (G. III) skref till kejsarinnan ett detaljeradt bref, deruti rendez-vous’n uppsköts. GMArmfelt (1783) hos Tegnér Armfelt 1: 69. Jag kom 3 timmar tidigare till rendez-vouset än frankfurtborna. Eckert-Sylwan Bismarck Brev 154 (1918). — särsk.
a) (fullt br.) avtalat (hemligt) möte mellan två älskande, kärleksmöte, ”träff”. Ha ett rendevu med ngn. Weise 294 (1697). Damons Rendez-vous hos Iris. Kellgren (SVS) 4: 160 (1780). Nr 11 Möllersvärd. Fått 6 dygns svår arrest för det han gått ur Logementet om natten och haft rendevous med en piga. Ekstrand Karlbg 212 (i handl. fr. 1803). Böök 4Sekl. 37 (1928).
b) bildl. I öfvermorgon skall Blackwell hafva sitt rendez vous med skarprättaren. Crusenstolpe 1720 33 (1837).
3) (numera bl. ngn gg) i allmännare l. bildl. anv.: samlings- l. mötesplats. (Han har) gådt till sitt vanl. rendevous och dryckesplass. HärnösDP 1695, s. 394. Min nattduk är en rendes-vous, / För några hundra billets-doux. Dalin Vitt. 5: 232 (c. 1752). Grefve Ehrensvärds nedra våning blef en rendezvous för hela vår officerscorps. Tersmeden Mem. 5: 248 (1784). Bergman FörrymdSjäl. 231 (1955).
-PLATS. [jfr t. rendezvousplatz]
1) till 1: plats för anbefalld samling.
a) (†) till 1 a; = rendevu 1 a. HSH 35: 424 (1677). Matsäck, och Skiutz för Bagaget, niuta Båtzmännerne til Rendevousplatzen, då de til Tåg och resor vpbådas. Arnell Stadsl. 144 (1730). SFS 1863, nr 35, s. 3.
b) sjömil., sjöt. till 1 b: samlingsplats för fartygen i en flotta i händelse av skingring l. dyl. PH 7: 4894 (1759). 2SvUppslB 23: 1140 (1952).
2) (tillf.) till 2 a: plats för ett rendevu. —
(1 a) -STÄLLNING. [jfr t. rendezvousstellung] (†) (tätt sammansluten) formering som en trupp bildar vid samling, grundställning. NF (1889). —
Spalt R 1134 band 22, 1957