Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REPA re3pa2, sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr sv. dial. (Hall.) reba, havrevippa; möjl. samhörigt med REPA, sbst.1, o. REPA, v.2 II. — Jfr REPE, sbst.1—2]
1) (i vissa trakter) om (skaft o. stam till en) lång o. smal klase (särsk. axliknande bärklase). Bara de gröna reporna hängde tomma kvar bland bladen (på vinbärsbuskarna). Norlind Hell 1: 88 (1912).
2) i pl., ss. namn på krussyra; i ssgn HÖNSA-REPOR.

 

Spalt R 1180 band 22, 1957

Webbansvarig