Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REPOSITION re1pωsiʃω4n l. rep1-, l. -os-, l. 01—, äv. -itʃ-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. reposition; vbalsbst. till REPONERA (motsv. ett lat. repositio)]
med. återförande av ett kroppsorgan o. d. i dess rätta läge, reponering (se REPONERA 1). TLäk. 1833, s. 317. Vid ”luxation” göres reposition med fingertryck. SvLäkT 1935, s. 152.

 

Spalt R 1221 band 22, 1957

Webbansvarig