| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REPRIS repri4s, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) (†) återtagande, återerövring; särsk. konkret, om ett fartyg som återtagits, sedan det tagits ss. pris (se PRIS, sbst.1 3 b) av ngn. Repris blir .. (ett fartyg), om, redan taget af ett fiendtligt skepp, det åter frånjagas detta. ConvLex. (1825). Dalin (1855). Ekbohrn (1904).
2) med. om den efter hoststötarna följande pipande inandningen vid kikhosta. SvUppslB 15: 339 (1933). Wernstedt (1951).
3) (†) om handlingen att åter ta itu med ngt l. att göra ngt på nytt (jfr 4—6). Du (lär) finna, att jag kan ursägtas om jag ej i dag skrifver vidlöftigt; men det skall intet bli långt till reprisen. Kellgren (SVS) 6: 95 (1780).
4) [specialanv. av 3] mus. omtagning l. upprepning av en del av ett musikstycke; särsk. om dylik omtagning som sker l. göres i enlighet med i notskriften utplacerade tecken (repristecken) före o. efter den del l. det stycke som skall upprepas; ofta konkretare, om den del av ett musikstycke som (skall) upprepas (särsk. som skall spelas l. sjungas två gånger utan att den i notskriften utskrivits två gånger). Mecklin BegTonk. 21 (1802). Hymnen: ”O Gud, som styrer folkens öden”, hvars tredje repris, där basarna taga melodien, .. aldrig förfelar sin verkan. OoB 1900, s. 14. Noreen VS 2: 437 (1910). — särsk.
a) [efter fr. la petite reprise] (†) i uttr. den lilla reprisen, om i en repris ingående del av ett musikstycke, som vid omtagningen av reprisen spelas två gånger, innan reprisen i övrigt slutspelas. Envallsson (1802).
b) (i sht ngt vard.) konkretare: repristecken. Dalin (1855). Norlind MusLex. 830 (1915). jfr Drake Gollmick 71 (1842).
c) (mera tillf.) i utvidgad anv. (övergående i 7), om sådant kortare avsnitt i ett musikstycke l. en (dans)melodi o. d. som bildar en enhet för sig o. som till sin form påminner om en repris (i ovan under huvudmomentet angiven konkretare bet.) utan att dock spelas l. sjungas två gånger. Kellgren (SVS) 4: 216 (1781). Om .. (repristecknet) icke står på den ena (sidan av det lodräta strecket) .. betyder (det) .., at den senare reprisen icke behöfver återtagas. Envallsson (1802). Folkdans. 121 (1933).
5) [specialanv. av 3] förnyat uppförande (efter en tids avbrott) av en teaterpjäs l. en film o. d., återuppförande; förnyat framförande (efter en tids avbrott) av ett musikvärk o. d.; ofta konkretare, om föreställning varvid en pjäs osv. uppföres på nytt l. om konsert o. d. varvid ett musikaliskt värk framföres på nytt; äv. bildl. Föreställningen ges i repris på onsdag. Pjäsen har upplevt många repriser. Repris på l. av en föreställning. Norman MusUpps. 125 (1883, 1888). K. Dramatiska teatern (har) .. lefvat på goda och synnerligen väl utförda repriser. Idun 1888, s. 268. Operahusets 50-årsjubileum (firades) med en repris av dess invigningsopera Cora och Alonzo. Nordensvan SvTeat. 1: 267 (1917). För elfte gången i kväll / dunkas samma jazz i repris. Henrikson Jazzrytm 21 (1927). Med en sak som är slutdebatterad går det inte att göra någon lyckad repris. Hedberg Skära 309 (1931). Wästberg Kung. 43 (1955).
6) [specialanv. av 3] fäkt. om (stöt som innebär ett) omedelbart förnyat anfall (efter återgång till gard l. i utfallsställningen, när motståndarens ripost är fördröjd l. uteblir); jfr REDUBBLEMANG, REMIS, sbst.2 2. NF 5: 561 (1882). 2SvUppslB 10: 935 (1949).
7) (utom i a c, d numera blott mera tillf.) omgång (se d. o. II 10); äv.: gång l. tillfälle (då ngt sker l. göres); jfr 4 c. Kungen .. tryckte mig tre à fyra repriser i sin famn. GMArmfelt (1803) hos Tegnér Armfelt 3: 22. Efter tvenne särskilda reprisers fruktlösa försök att på egen hand initiera sig i Livius. SvLittFT 1834, sp. 825. Jag svettats tusende repriser / för hufvudsta’ns enorma priser. Runeberg ESkr. 2: 144 (1834). (Katten) tassade till dörren, mot hvilken han åtskilliga repriser gnuggade sin nos. Blanche Band. 42 (1848). Erik Bergman .. hade fast anställning i .. (Dagens nyheter) två repriser, 1897—1900 och 1905—07. UrDNHist. 2: 92 (1953). — särsk.
a) (fullt br.) i uttr. i två (l. ett par) l. tre osv. l. flera l. olika o. d. repriser, i två osv. omgångar (se OMGÅNG II 10 c); ofta i fråga om handling osv. vid vilken för var särskild gång bl. en del av ett kollektivt helt är värksam resp. är föremål för värksamhet. AdP 1789, s. 842. Fällningen glödgas i två repriser. VetAH 1820, s. 258. Modren tömde den lilla (brännvins-)flaskans innehåll i flera repriser. Wetterbergh Sign. 7 (1843). Den i kärnan så småningom i olika repriser hopsamlade grädden. Hellström NorrlJordbr. 605 (1917). Sammanlagt har .. skatterestitution i två repriser beviljats. SFS 1940, s. 1574.
b) i uttr. under två osv. repriser, i fråga om tidsperioder: i två osv. repriser l. omgångar. Under två repriser var han ledamot av riksdagens första kammare. VFl. 1936, s. 161.
c) (fullt br.) i uttr. i repriser, i omgångar, icke på en gång l. i följd, fördelat på olika tider, med mellanrum. BjörnebT 1910, nr 85, s. 3. (Bohus fästning) är utbyggd ända från 1300-talet i repriser under ett par tre århundraden. SvD(A) 1934, nr 204, s. 3.
d) (numera föga br.) i utvidgad anv., i uttr. i stora resp. små repriser, i stora resp. små kvantiteter l. portioner. Tålamod fick jag i stora repriser / Af kylande pulfver och dundrande prest. Wadman Saml. 2: 88 (1835). Lagergren Minn. 9: 36 (1930: små).
8) [eg. specialanv. av 7] (†) sport. i fotboll: halvlek (se d. o. 1). NordIdrL 1901, s. 201. I. F. Svithiod vann med en goal under andra reprisen öfver A. I. K. Därs. 210.
10) (†) handel. om växelkursers l. varuprisers stigning efter ett tidigare fall. Smedman Kont. 7: 75 (1874).
(4) -TECKEN. mus. på notsystemet placerat tecken (numera vanl. bestående av (sluttecken jämte) två över varandra ställda punkter) som anger att (en del av) ett musikstycke skall upprepas, repetitionstecken, omtagningstecken. Envallsson 272 (1802). —
Spalt R 1243 band 22, 1957