| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REPUTERLIG rep1ute4rlig l. re1-, l. -ɯt-, i Sveal. äv. -e3rlig2, adj. -are. adv. = (†, RARP 1: 18 (1627)), -EN (†, HC11H 14: 101 (1664)), -T (Hagberg Shaksp. 3: 175 (1848) osv.).
1) (numera i sht ngt vard.) som man har heder av l. som gör en aktad l. ansedd; som man icke behöver skämmas för; hedersam (se d. o. 4); hederlig (se d. o. 5); ofta: som är värd l. förtjänar aktning l. respekt; aktningsvärd; respektingivande; respektabel; fin, förnäm. Gustaf II Adolf 490 (1622). (Sokrates) hade ett krig, som är det svåraste och tillika reputerligaste, att nemligen strida mot sin egen och andra människors dårskaper och otyglade begärelser. Wallenberg (SVS) 2: 108 (1764). Hos romarne var ett långt namn alltid anseddt för mera reputerligt, än ett kort. Sturzen-Becker 2: 58 (1861). Elma fördes in i konsertmästarens stora rum, våningens mest reputerliga. Stiernstedt Liw. 238 (1925). I och för sig är det alltså mycket reputerligt att tro på Asarna. GHT 1936, nr 65, s. 9. Skvaltkvarnarna, som förr hörde till utrustningen på varje reputerlig gård. TurÅ 1949, s. 224; jfr e. — jfr DIS-, O-REPUTERLIG. — särsk.
a) (†) i uttr. reputerlig för ngn l. ngt l. ngn l. ngt reputerlig, som länder ngn l. ngt till heder, sådan att ngn l. ngt får heder därav. (En) fäderneslandedh reputerlig och hugnelig ända (på kriget). AOxenstierna 7: 641 (1632). (En resa) som Hennes Maij:tt intet var reputerlig. HSH 17: 253 (1638). Jag tror inthet, at ded är reputerligit för the Svenske .. at Konung Gustafs dotter inthet skal få komma här inn (i Sverige). RARP 9: 149 (1664). ConsAcAboP 3: 457 (1670: för).
b) (†) i fråga om gåva, lön, ersättning o. d.: hederlig (se d. o. 5 c); jfr e. En reputerlig præsent. RARP 1: 165 (1632). Att een reputerlig löhn skulle dheras Secreterare bestås. Därs. 10: 377 (1668). VDP 1679, s. 86.
c) om person: som (gm sitt yttre l. sitt uppträdande l. sin höga samhällsställning o. d.) inger aktning l. respekt; aktningsvärd, hedervärd; äv. övergående i bet.: hederlig (se d. o. 8), stadgad; äv. i utvidgad anv., om persons utseende l. uppträdande o. d. Weise 34 (1697). Det utseende, som gerna medföljer en viss rang och en viss förmögenhet. Jag ville kalla detta utseende reputerligt. Bremer Grann. 1: 58 (1837). Så reputerligt han bär sig åt! Hagberg Shaksp. 3: 175 (1848). Herrarna med höga hattar sågo (på 1880-talet) reputerligare ut än nu. Laurin Minn. 1: 353 (1929). DN(A) 1933, nr 53, s. 2.
d) [delvis överförd anv. av e] (numera föga br.) om person, övergående i bet.: kraftig, frodig, välmående, fet(lagd). Det är just en artig och lustig karl; så reputerlig; så blommig och frodig. Björn Pap. 5 (1794). Jag är något fetare, reputerligare (än för tjugo år sedan), temligen flintskallig. CAWetterbergh (1857) i AnderssonBrevväxl. 1: 360. Thormann ser rätt reputerlig ut. Det passar sig knappt för en professor att se så välmående ut. Dens. SamhKärna 2: 243 (1857).
e) i utvidgad anv.: ansenlig (se d. o. 3 b), betydlig, betydande; försvarlig; respektabel (se d. o. 2 slutet). Wallenberg (SVS) 1: 229 (1771). I staden Hanover märktes .. ett temligen reputerligt slott. Rydqvist Resa 309 (1838). Vi svenskar äro vana att hafva kungar med reputerliga näsor. Sjöberg SthmHeml. 42 (1844). En ganska reputerlig kanonslup. ÖresundP 1848, nr 2, s. 2. En reputerlig mage. Bergman LBrenn. 62 (1928).
2) (numera föga br.) om person: (allmänt) aktad, ansedd; stundom svårt att skilja från 1 c. Andersson (1845). Dalin (1855). (Trots fattigdomen under studietiden) blef min far en både lärd och reputerlig man. Hellberg Samtida 1: 2 (1870). Östergren (1936).
3) (†) varigm ens anseende l. ära icke kränkes; som man kan acceptera med bibehållet anseende, hederlig (se d. o. 7), hedersam (se d. o. 5); stundom svårt att skilja från 1. Den långwarige Polniske feijgde och öhrligh kunde förmedelst ehrlige, opricktige, reputerlige och säkre conditioner och wilkor bijlagdt warda. RA II. 2: 112 (1617). Een säker och reputerligh fridh. OxBr. 10: 129 (1636). Nordberg C12 1: 25 (1740). — jfr DIS-, O-REPUTERLIG.
Spalt R 1270 band 22, 1957