Publicerad 1958   Lämna synpunkter
RETIKULERAD ret1ikɯle4rad, l. re1-, l. 01—, l. -ku-, i Sveal. äv. -e3rad2, p. adj.; n. -at.
Ordformer
(förr äv. -cul-)
Etymologi
[jfr t. retikuliert, eng. reticulated, fr. réticulé; till lat. reticulum, reticulus (se RETIKEL-)]
anat., biol. om kroppsvävnad l. (ytan av en) kropps- l. växtdel o. d.: som liknar ett nät l. nätvärk, nätformigt mönstrad; vars yta är nätformigt mönstrad; nätådrig; jfr RETIKULÄR. Lovén ÅrsbVetA 1840—42, s. 41. Blåsväggen har i sin öfre del en mera strimmig, reticulerad yta. MedArch. III. 3: 16 (1866). BotN 1868, s. 16 (om frön). —

 

Spalt R 1553 band 22, 1958

Webbansvarig