| Publicerad 1958 | Lämna synpunkter |
RETSAM re3tsam2, adj. -samme, -samma; -sammare; adv. -T.
1) (mera tillf.) som retar (se RETA, v.1 I 2) l. irriterar l. är ägnad att reta osv. ngn organism l. ngt sinne(sorgan) o. d.
b) irriterande för ngns hörsel l. ”språköra”. Norman MusUpps. 163 (1884, 1888). Retsamt (för språkörat) verkar .. hopning av klanglösa konsonanter. GCederschiöld i GHT 1911, nr 69, s. 2.
2) (†) om känsla l. stämning l. uppträde: irriterad, uppjagad, uppretad; upprörd, hetsig; äv. närmande sig dels bet.: lättretlig, nervös, dels bet.: (starkt) obehaglig; jfr 5. Oaktadt all god vilja, kunna sådane invecklade förhållanden uppkomma, i följd af staters olika och motstridiga intressen, i följd af folkens fördomar och retsamma sinnesstämning. SvT 1852, nr 219, s. 1. En retsam känsla af skräck och missnöje. CVAStrandberg 1: 339 (1862). De retsamma uppträdena mellan Napoleon och Rysslands sändebud i Paris. Forssell i 3SAH 3: 67 (1888).
3) om person l. ngns lynne o. d.
a) (†) som är lätt att reta l. lätt retar sig på saker o. ting, retlig, irritabel; äv. närmande sig bet.: nervös, orolig; äv.: som man retar sig på, retfull, irriterande, besvärlig, obehaglig; jfr b o. 5. Hans retsamma lynne har förr en gång utkastat eldbränder, och föranledde .. (i Harmoniska Sällskapet) den opposition, som insatte i Styrelsen Borelius (m. fl.). Rydqvist (1839) i 3SAH LIX. 3: 220. Den retsamme orostiftaren, den orättvise, laglöse, anspråksfulle fredsförstöraren får sin lön i afsättning .. eller stupstock. Frey 1844, s. 464. (Svante Sture) var ingen retsam menniska och för konung Erik ej på något sätt farlig. Svedelius i 2SAH 51: 178 (1875). Många gånger voro (de skjutsskyldiga) bönderna också .. retsamma. De Geer Minn. 1: 17 (1892); jfr b.
b) som vid ett visst tillfälle l. ofta retas l. kivas; som gärna retas; kivaktig; i äldre exempel stundom svårt att skilja från a. Han är mycket retsam (av sig). Dalin Synon. 216 (1870). Han (hade) ett kantigt lynne, och kunde vara både retlig och retsam. Böttiger 6: 126 (c. 1875). Retsam och led, det var hon, men gott lynne hade hon (dvs. vindtrollet Ysätters-Kajsa). Lagerlöf Holg. 2: 62 (1907).
4) om yttrande, beteende, ton o. d.: som är ett utslag av l. vittnar om ngns lust att retas, förarglig, försmädlig o. d.; äv. ss. adv., ss. bestämning till ord med bet. ’yttra sig’ o. d.: i avsikt att retas med ngn, förargligt, försmädligt; utan bestämd avgränsning från 5. Hvarför skulle han ta sig en sådan retsam öfverlägsen ton emot henne? Idun 1890, s. 5. Hur är det, räknas farbror till romantikerna? sade Tord retsamt. Boye Ast. 56 (1931). Bäckström hade retsamt skämtat med den skånska grötbygden. Böök i 3SAH LX. 2: 85 (1949).
5) om sak l. förhållande: som väcker l. är ägnad att väcka irritation l. förargelse l. förtrytelse l. vrede l. ovilja, som retar l. kan reta ngn, som man retar sig på, retfull, förarglig, förtretlig, irriterande, obehaglig; stundom liktydigt med: besvärande, försmädlig, genant; jfr 2, 4. Han har ett retsamt sätt att skratta. Edelcreutz’s retsamma fjesk. Crusenstolpe Mor. 6: 154 (1844). Det är retsamt och förödmjukande att se huru ständerna befalla regeringen att utföra arbeten och annat, som regeringen aldrig gillat. Hellberg Samtida 12: 80 (i handl. fr. 1865). Oturen kom att spela honom ett retsamt spratt. Frisendahl Skogsdjup. 194 (1925). Nu finns det väl ingenting, som är retsammare än att se en frisk och färdig människa sitta dagen lång .. och göra platt ingenting. RisebergaB 22 (1931). En höna är retsamt dum. Lindström Vindsröjn. 97 (1939).
6) (†) lockande, frestande, behagfull l. dyl. En prydligt och retsamt klädd qvinna. Rääf Ydre 1: 64 (1856).
1) till 3 b, 4, 5: egenskapen l. förhållandet att vara retsam; äv. konkret(are), om retsamt yttrande l. beteende o. d. Snoilsky i 3SAH 9: 28 (1894). Agatas retsamheter ökade hans kval. Deledda Aska 217 (1928).
2) (†) till 6: egenskapen l. förhållandet att vara lockande, lockelse, dragningskraft. Beredes .. (folkskollärarna) genom boklån tillfälle till nyttig läsning, skall tidningens retsamhet gå förlorad. Hellberg Samtida 4: 235 (i handl. fr. 1851).
Spalt R 1580 band 22, 1958