Publicerad 1958 | Lämna synpunkter |
REVORM re3v~ωr2m (re`form Weste, rä`v-órrm Dalin; hos Svedbom SvSpr. 20 (1824) upptages ordet bland ord i vilka e uttalas ss. långt ä), sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
benämning på olika (vanl. torra) fjällande (av parasitsvampar förorsakade) utslag (särsk. på icke hårbeklädd hud), vilka oftast uppträda i form av mer l. mindre cirkelrunda fläckar l. ringar o. d.; särsk. veter. om sådant utslag hos djur (i sht nötkreatur, hästar o. svin), ringorm; ofta koll.; jfr ORM 8 o. FJÄLL-, RING-ORM. VarRerV 17 (1538). (Medevivatten) Kan och brukas til Badh för .. (bl. a.) Reeformar, Skabb och Klåda. Hiärne Suurbr. 27 (1679). Reformar gå bort om Vintren på ansigtet ock händer, komma om Våren igen. VetAH 1742, s. 283. Folk skulle le åt dig och taga dig för et Våp, om du intet viste at .. döllja en räform under en Mouche. Dalin Arg. 1: 267 (1754; uppl. 1733: Blemma). Revorm eller ringorm angriper företrädesvis nötkreatur men även övriga husdjur och människor. Rösiö HusdjSj. 102 (1921). Asplund Hud. 95 (1924).
-GRÄS. (revorm- 1727—1889. revorms- 1638 osv.) bot. benämning på olika växter vilkas (mjölk)saft o. d. använts i folkmedicinen ss. botemedel mot revormar m. m.; jfr ringorms-gräs.
1) växten Chelidonium majus Lin., skelört (förr äv. kallad gul(t) revormsgräs). Gull Räformsgrääs. Franckenius Spec. B 2 b (1638). Guult Räformssgräs. Bromelius Chl. 19 (1694). 2SvUppslB 26: 202 (1953).
2) (i folkligt spr.) om olika arter av släktet Euphorbia Lin. (särsk. Euphorbia helioscopia Lin., revormstörel); förr äv. i uttr. gement l. lilla revormsgräs, revormstörel. Franckenius Spec. C 1 a (1638: Lille). Rudbeck HortBot. 110 (1685: Gement). Flertalet af våra svenska (törel-)arter benämnes ”reformsgräs”. Fries Växtr. 204 (1884). Östergren (1936). särsk. (†) i vissa uttr.
-LAV. (†) bot. laven Opegrapha herpetica Ach., vars frukter frambryta ur bålen liksom utslag. Acharius Lich. 20 (1798). —
-ROT. (†) bot. växt av släktet Scorzonera Lin.; särsk. i uttr. spansk revormsrot, växten Scorzonera hispanica Lin., svartrot; jfr ringorms-rot. Lilja FlOdlVext. 123 (1839). —
-SALVA, r. l. f. (revorm- 1891—1935. revorms- 1885 osv.) farm. ss. revormsmedel använd salva; särsk. om sådan salva innehållande kvicksilvernitrat; jfr ringorms-salva. Schulthess (1885). Gentz Lindgren 71 (1928). —
-SMITTA, r. l. f. (revorm- 1933) Revormsmitta hos häst, ko, hund och katt överföras icke sällan på människor. Wirgin Häls. 3: 125 (1933). —
-TÖREL. (revorm- 1798. revorms- 1865 osv.) bot. växten Euphorbia helioscopia Lin., vars vita mjölksaft förr användes ss. revormsmedel. Liljeblad Fl. 217 (1798). Bolin Åkerogräs. 133 (1926). —
-UTSLAG ~02, äv. ~20. (utslag som påminner om) revorm. VetAH 1802, s. 291. Kur af allmänt Reformsutslag. TLäk. 1832, s. 54. —
-ÖRT. (i vissa trakter) bot. benämning på olika växter vilkas (mjölk)saft använts i folkmedicinen ss. botemedel mot revormar m. m. Reformsört .. benämning på växter med skarp mjölksaft, som säges bortfräta reformar, vårtor o. s. v. Fries Ordb. 99 (c. 1870). särsk.
1) växten Chelidonium majus Lin., skelört. Fries BotUtfl. 3: 213 (1864). BotN 1896, s. 5 (från Finl.).
2) om olika arter av släktet Euphorbia Lin. (särsk. Euphorbia helioscopia Lin., revormstörel). Nyman HbBot. 332 (1858). Lyttkens Ogräs 74 (1885; från Uppl.). särsk. (†) i uttr. späd revormsört, växten Euphorbia peplus Lin., rävmjölkstörel. Nyman HbBot. 332 (1858).
Spalt R 1692 band 22, 1958