Publicerad 1958   Lämna synpunkter
REVULSION, r. l. f.
Etymologi
[jfr t. o. eng. revulsion, fr. révulsion; av lat. revulsio (gen. -ōnis), uppryckande, lösslitande, vbalsbst. till revellere (se REVELLERA)]
(†) med. avledning av vätska (t. ex. blod gm åderlåtning) från en (sjuk) kroppsdel; (om)fördelning av vätska i kroppen. Strandberg PVetA 1752, s. 33. Kräkmedel bota gastroenteriter genom revulsion, och de kriser som de framkalla. TLäk. 1833, s. 87. Ekbohrn (1904). —
Ssg: REVULSIONS-MEDEL. (†) med. medel (se medel, sbst. 13 b α) varmed ”revulsion” kan åstadkommas. TLäk. 1833, s. 88. —

 

Spalt R 1693 band 22, 1958

Webbansvarig