Publicerad 1958   Lämna synpunkter
RIND rin4d, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[sv. dial. (Gotl.) rind, murgröna, lummer; sannol. av ett äldre vrind, slingerväxt, krypväxt, sammanhörande med roten i VRIDA; se OLundberg i NoB 1913, s. 49 ff.]
(på Gotl.) busken Hedera helix Lin., murgröna; vanl. koll. VetAH 1805, s. 121. En jättelik ”rind”. SvNat. 1915, s. 44. Rindens och raukarnas ö. Ekholm SvL 11 (1926; rubrik).
Ssg: RIND-OMKLÄNGD~02 l. ~20, p. adj. (på Gotl., mera tillf.) om hus o. d.: som murgröna klänger på. Ekholm SvL 24 (1926).

 

Spalt R 2018 band 22, 1958

Webbansvarig