Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RISA, v.1; inf. o. pr. ind. pl. risa (-ii-, -ij-) G1R 3: 145 (1526), VDAkt. 1759, nr 100; pr. ind. sg. riiss G1R 3: 421 (1526); ipf. ind. sg. reess JönkTb. 127 (1534), rijste 4Mos. 7: 86 (Bib. 1541); ipf. ind. pl. reso G1R 8: 344 (1533); sup. rijst Rosenfeldt Nav. 36 (1693). vbalsbst. -ANDE (G1R 17: 190 (1545: risende)).
Etymologi
[fsv. o. sv. dial. risa; jfr nor. rise, isl. rísa, got. -reisan (i ssgn urreisan), mlt. risen, fht. rīsan (t. reisen), feng. rīsan (eng. rise); till en ieur. rot ris. — Jfr RESA, v.2]
(†)
I. intr.
1) om person: stiga upp, resa sig; äv. bildl., om sak. När du wijsar up dit Hufwud, Sol .., / .. Seer man från allan Ort för dig Landskap och Nye Rijken rijsa. Dahlstierna (SVS) 198 (c. 1696); jfr 2. Siuklig och af klen hälsa at han näppeligen förmår vissa tider af sängen risa. VDAkt. 1759, nr 100.
2) om sak: höja sig, stiga. At Sohlen i den Tijden hafwer rijst eller stigit en Grad högre. Rosenfeldt Nav. 36 (1693).
3) om sak: stiga l. belöpa sig (till ett visst belopp). G1R 3: 145 (1526). Summan aff guldet j skedhanar rijste til hundradhe och tiwghu Siklar. 4Mos. 7: 86 (Bib. 1541).
4) om sak, i uttr. vara i sådant högt risande (osv.), betinga ett så högt pris l. vara så dyr (osv.). Effther the vtlenske warer som hijt in i Rijkett föres, äre vdi sådantt högtt risende som nw för ögenen är, dherföre the tysker och andre köpswener heller wårtt myntt aff landet vtföre, än .., Dherföre wele (osv.). G1R 17: 190 (1545).
II. tr., motsv. I 3: höja l. driva upp (pris); höja l. driva upp priset på (ngt). Risa köpet. 3Mos. 25: 16 (Bib. 1541). Att Wilshusen söker risa godzet. RP 2: 203 (1632). Lind (1749).

 

Spalt R 2142 band 22, 1959

Webbansvarig