Publicerad 1958   Lämna synpunkter
RITTLING l. REDLING l. RETTLING, m.; pl. -ar (GripshR 1555, s. 4 b, Därs. 31 a) l. -er (G1R 18: 800 (1547), Därs. 27: 98 (1557)).
Ordformer
(red- 1547. ret- 1557. rett- 1547. rit- 1555—1573. ritt- 1547—1555)
Etymologi
[av t. rittling, avledn. av ritt (se RITT, sbst.1); formerna med e möjl. beroende på anslutning till RED, sbst.1]
(†) (mindre) ridhäst (större än klippare); jfr RETS. G1R 18: 800 (1547). (Det är förbjudet att utföra) store hester, them man kan bruke under harnisk. Men små retlinger, som inthet tienlige ähre, them äre vij väl tilfridz, att the måge utföre. Därs. 27: 98 (1557). RA I. 2: 459 (1573).

 

Spalt R 2216 band 22, 1958

Webbansvarig