Publicerad 1958   Lämna synpunkter
RITUAL rit1ɯa4l l. ri1-, l. -ua4l, adj.; adv. -T.
Etymologi
[liksom t. o. eng. ritual av lat. ritualis, avledn. av ritus (se RIT, sbst.1)]
(numera mindre br.) som sammanhänger med l. är reglerad av ritual(en), liturgisk; rituell. (Man) anordnade vanligen, för rituala behof, smärre altarnischer i sidorummen (i den bysantinska basilikan). Sydow Lübke 192 (1868; t. orig.: rituale Bedürfnisse). Upmark Lübke 275 (1872).
Ssgr, se ritual, sbst. ssgr.

 

Spalt R 2218 band 22, 1958

Webbansvarig