Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROBOT rob4ot, äv. rω4bot l. rå4-, r., om människa (stundom äv. om människoliknande maskin) m.||ig.; best. -en; pl. -ar 400 (OoB 1931, s. 340, osv.), stundom -s (SvD(A) 1929, nr 3, s. 6, Knutsson Čapek R. U. R. 9 (1934)).
Etymologi
[jfr t. roboter, eng. o. fr. robot; av tjeck. robot, bildat av den tjeckiske författaren K. Čapek (i skådespelet ”R. U. R.” 1920) till tjeck. robotnik, träl, slav, l. robota, (dagsvärks)-arbete, urbesläktat med ARVODE]
1) mekanisk inrättning som till det yttre liknar en människa o. gm elektriska impulser l. på annat sätt kan fås att utföra visst arbete l. vissa rörelser o. d., maskinmänniska; konstgjord arbetare; äv. allmännare (utan tanke på den yttre gestaltningen), om mekanisk inrättning som kan utföra komplicerade arbetsuppgifter (o. därigm ersätta mänsklig arbetskraft); ofta mer l. mindre bildl., i sht dels om person (t. ex. arbetare) som (på grund av arbetets enformiga karaktär) arbetar mer l. mindre automatiskt o. maskinmässigt, dels om människa som saknar högre andliga intressen o. d. Östergren (cit. fr. 1928). Vi vet, att så sant vi vill hålla på vår mänskliga värdighet och inte finna oss i att bli förnedrade till robotar som endast fysiologiskt sett liknar människor, måste vi ta ansvaret för våra handlingar och vårt öde. Selander Modernt 149 (1932). Hur ser förresten den roboten ut, som i stället för telefonisten arbetar bortom fingerskivan på vår telefonapparat eller på andra håll inom ett så tekniskt betonat verk som telegrafverket? SvD(A) 1933, nr 269, s. 3. Äro verkligen ämbetsmän robotar, som endast kunna utföra vissa mekaniska rörelser, men intet därutöver? GHT 1943, nr 176, s. 7. Människor äro icke siffror i en kolumn, de äro icke robotar, utan varelser, vilka måste behandlas psykologiskt. Därs. 1944, nr 52, s. 11.
2) [jfr 1] obemannat flygplan l. luftgående stridsmedel som styres automatiskt l. gm radiovågor o. d.; särsk. mil. om sådant stridsmedel: styrd projektil, robotbomb, robotvapen. SDS 1944, nr 163, s. 11. 2SvUppslB 24: 272 (1952).
Ssgr (i allm. till 2): A: (1) ROBOT-ARTAD, p. adj. som liknar l. påminner om en robot, robotaktig. Robotartade rörelser. Ahlberg o. Lundquister Fåg. 55 (1936). —
-BANA, r. l. f. mil. bana som en robot följer l. beräknas komma att följa. SOU 1950, 36: 203. —
-BAS, r. l. m. mil. operationsbas för robotvapen. SDS 1944, nr 166, s. 9. —
-BESTYCKAD, p. adj. mil. om fartyg o. d.: bestyckad med utskjutningsanordningar för robotar. SvD(A) 1958, nr 328, s. 4. —
-BOMB. mil. jfr -vapen 1. SvD(B) 1944, nr 205, s. 5. —
-BOMBNING. om angrepp l. anfall med robotvapen. SDS 1944, nr 163, s. 11. —
-BYRÅ. för handläggning av frågor rörande robotvapen avsedd byrå; i sht i sg. best., ss. benämning på en 1954 inrättad sådan byrå inom flygförvaltningen; jfr -vapen-byrå. SOU 1950, 36: 200 (i förslag). Statskal. 1958, s. 111. —
(1) -ELDNING. tekn. automatisk eldning av varmvattenpannor. LD 1958, nr 176, s. 7. —
(1) -FLICKA, f. (robot- 1934. robots- 1934) (tillf.) robot som ser ut som en flicka. Knutsson Čapek R. U. R. 20 (1934). —
-FLYG. (tillf.) koll., om robotprojektiler med vingar. SDS 1944, nr 163, s. 10. —
-FLYGNING. om obemannat flygplans flygning. Ahlgren Atomkrig 16 (1946). —
(1) -FRÖKEN. (tillf.) om talmaskin som (med kvinnlig röst) talar om hur mycket klockan är, ”fröken Ur”. Östergren (cit. fr. 1934). —
-MAN ~man2. (robot- 1958. robots- 1934)
1) (tillf.) till 1: robot som ser ut som en man. Knutsson Čapek R. U. R. 20 (1934).
2) till 1 o. 2: man som handhar l. arbetar med en robot. Kvällsp. 1958, nr 139, s. 11. —
-MASKIN.
1) till 1: automatiskt arbetande maskin som kan utföra komplicerade arbetsuppgifter. IllSvOrdb. (1955).
2) (tillf.) till 2, = -plan. SvD(B) 1944, nr 164, s. 2 (om robotprojektil med vingar). —
(1, 2) -MASSA, r. l. f. (robots- 1951) massa l. mängd av robotar. Fridegård LHårdVid. 46 (1951). —
(1) -MÄSSIG. robotartad, robotaktig. Lo-Johansson Gen. 373 (1947). —
-PLAN, n. obemannat flygplan som styres automatiskt l. gm radiovågor o. d., fjärrstyrt flygplan; äv. (numera icke i fackspr.) om robotprojektil med vingar. SDS 1944, nr 166, s. 9 (om robotprojektil). —
(1) -PRECISION. precision som är kännetecknande för en robot l. liknar en robots. Siwertz Tråd. 22 (1957). —
-PROJEKTIL. mil. jfr -vapen 1. 2SvUppslB 24: 272 (1952). —
-RAKET. mil. jfr -vapen 1. DN(A) 1953, nr 354, s. 28. —
(1) -RÖRELSE. stel o. maskinmässig rörelse. Sjögren TaStjärn. 9 (1957). —
(1, 2) -TYP. typ l. slag av robot. Östergren (cit. fr. 1932). DN(B) 1957, nr 325, s. 7. —
-VAPEN. mil.
1) med styrorgan försett obemannat luftgående stridsmedel (jämte till detta hörande utskjutningsanordning), styrd projektil, robotbomb; jfr robot 2. Ahlgren Atomkrig 16 (1946).
2) om den del av ett lands stridskrafter vars stridsmedel utgöres av robotar. DN(A) 1953, nr 354, s. 28.
Ssg: robotvapen-byrå. till -vapen 1, i uttr. försvarets robotvapenbyrå, om en 1948 inrättad byrå för handläggning av frågor rörande robotvapen, som (var ansluten till materialavdelningen inom flygförvaltningen o.) 1954 ombildades till robotbyrån (se -byrå). UNT 1948, nr 73, s. 1.
B (tillf.): ROBOTS-FLICKA, -MAN, -MASSA, se A.
Avledn.: ROBOTAKTIG, adj. till 1: som liknar l. påminner om en robot l. en robots upp trädande l. rörelser o. d., robotartad. Hertha 1950, nr 8, s. 19. —
ROBOTISERA, v., -ing. [jfr eng. robotize] till 1; i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. o. ss. vbalsbst. -ing.
1) förvandla (ngn) till en robotaktig (själlös o. d.) varelse, göra (själsliv o. d.) fattigt o. enformigt. Idun 1950, nr 16, s. 30. Robotiserade människotyper. GbgP 1955, nr 16, s. 2. Tankelivets robotisering. Ruin SjunknH 72 (1956).
2) utrusta l. förse (ngt) med robotar. Industriens robotisering. VeckoJ 1953, nr 16, s. 24. Ett robotiserat, självsocialiserat Schlaraffenland. DN(A) 1958, nr 42, s. 11.
3) (tillf.) framställa (ngt) med tillhjälp av robotar. En ändamålsenlig robotisering av tonerna. DN(A) 1957, nr 239, s. 4.

 

Spalt R 2307 band 22, 1959

Webbansvarig