Publicerad 1959 | Lämna synpunkter |
RODA, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -an; l. RODE, sbst.2, r. l. m.; best. -en.
(†) rodnad. Schroderus Dict. 11 (c. 1635). Ehra Läppors Zier och Ehra kinnors roda. Lagerlöf Vitt. 14 (1676). Dens. Orth. 50 (1694). — jfr AFTON-, MORGON-RODA.
Anm. Den en gg i vers anträffade formen morgonrod (Afzelius Sag. XI. 1: 53 (i handl. fr. c. 1700: morgon-Råd)) är sannol. att fatta ss. apokoperad. Möjl. skulle dock här kunna föreligga ett i sv. skriftspr. eljest icke anträffat sbst. rod, n. [motsv. sv. dial. ro, n., råd, n., rodnad, isl. roð, n. (t. ex. i ssgn sólarroð, morgonrodnad)].
Spalt R 2328 band 22, 1959