Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RODA, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -an; l. RODE, sbst.2, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(roda 1541 (: morghonrodhan, best., ss. obj.), 1609 (: morgonroda; i tilltal) 1700 (: morgonroda), 1712 (: Morghonrodans, gen. best.). rodda 1673 (: Morgon-roddan, best., ss. subj.). rode (-oo-) 1541 (: morghonrodhe)1740 (: Morgonroden, best.). råda 1683 (: morgonrådan, best., ss. subj.)1795 (: morgonråda; i rimställning). råde 1575 (: morgon rådhen, best.)1739 (: Morgonråde))
Etymologi
[sv. dial. rudi, m., ruda, m., roda, m., råda, m. l. f.; jfr nor. dial. rode, m., isl. roði, m.; i avljudsförh. till RÖD, adj.; formen roda är urspr. oblik form till rode. — Jfr RODNAD]
(†) rodnad. Schroderus Dict. 11 (c. 1635). Ehra Läppors Zier och Ehra kinnors roda. Lagerlöf Vitt. 14 (1676). Dens. Orth. 50 (1694). — jfr AFTON-, MORGON-RODA.
Anm. Den en gg i vers anträffade formen morgonrod (Afzelius Sag. XI. 1: 53 (i handl. fr. c. 1700: morgon-Råd)) är sannol. att fatta ss. apokoperad. Möjl. skulle dock här kunna föreligga ett i sv. skriftspr. eljest icke anträffat sbst. rod, n. [motsv. sv. dial. ro, n., råd, n., rodnad, isl. roð, n. (t. ex. i ssgn sólarroð, morgonrodnad)].

 

Spalt R 2328 band 22, 1959

Webbansvarig