Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROM rom4, äv. rωm4 (råmm Dalin; rom4 l. rωm4 LoW (1911)), sbst.1, r. l. m., äv. (i pl., i bet. 2 b) n.; best. rommen; pl. rommar (i bet. 2 a, tillf.; Östergren (1936)), ss. n. (i bet. 2 b) =; förr äv. RUM, sbst.1, r. l. m.; best. rummen; förr äv. ROMME, r. l. m.; best. -n; förr äv. ROMN, r. l. m., l. ROG, sbst.1, l. ROGN, sbst., l. RON, sbst.
Ordformer
(rog(h) 1605—1769. rogn 1538—1579. rom (romm) 1545 osv. rombn 1568. rommen, sg. best. 1664 osv. romn 1554—1723. rompn 1544—1574. ron 1769. rum (rumm) 1638—1770. råm (råmm) 1581—1913. råmme 1748. råmmen, sg. best. 1730—1755. råmn c. 1645—1730. råmpn 1554)
Etymologi
[fsv. rughn, romn; jfr dan. o. nor. rogn, isl. hrogn, n., mlt. o. t. rogen, meng. rowe, ä. eng. o. eng. dial. rown, eng. roe samt (från germ. spr. inlånat) fr. rogue; av en germ. stam hruȝna-. — Jfr ROMMA, v.2, ROMNA, RÅNKA]
1) koll. l. ss. ämnesnamn: en fisks små, kornliknande ägg; äv. om de till födoämne (gm saltning l. kokning o. d.) beredda fiskäggen; jfr KAVIAR. Fisken lägger l. släpper rommen l. sin rom, äv. sätter (förr äv. fäller) rom, i sht förr äv. leker rommen ifrån sig. Fri l. drivande rom (i fackspr.), rom som efter befruktningen blir fritt liggande i vattnet utan att fastna vid ngt föremål. VarRerV 55 (1538). Tu .. skaltt lathe saltte till .. (oss) tre eller fyre tunnor aff then störste ströming tu kan bekomme, then som är full medt miölker och romn. G1R 24: 191 (1554). Fisken leker rommen ifrån sig. Widegren (1788). När rommen är fäld förlorar sig smaken (hos murenan). Adlerbeth HorSat. 90 (1814). När fisken samlar sig i stim och släpper rommen, det kallas lek. Læstadius 1Journ. 330 (1831). Sätta romm. ÖoL (1852). Bred ett jämnt lager rom över varje smörgås. StKokb. 120 (1940). — jfr FISK-, GÄDD-, LAK-, LAX-, LÖJ-, NORS-, SIK-, SILL-, STÖR-, TORSK-ROM m. fl. — särsk.
a) i utvidgad anv., om ägg från vissa andra djur, som i ett l. annat avseende likna fiskrom, särsk. ägg av kräftdjur l. groddjur. Rudbeck Atl. 2: 668 (1689; om ägg av groddjur). Valleria Hush. 15 (c. 1710; om ägg av kräfta). 4Brehm 11: 291 (1928; om ägg av groddjur). — jfr GROD-, HUMMER-, OSTRON-, PADD-, RÄK-ROM.
b) bildl.
α) (vard. o. i vitter stil) i uttr. leka rommen av (ngn gg ur) sig, om person (i sht man): gm att leva om få sitt lystmäte av (o. förlora en del av den starka lusten för) nöjen o. (i sht) sexuella upplevelser; stundom liktydigt med: ”så sin vildhavre”; äv. allmännare: rasa ut o. d. Wadman Saml. 2: 61 (1835). Som politiker har hr Andersson .. för längesedan lekt rommen ur sig. Thyselius VHerr1Kam. 43 (1908). Engström Glasög. 160 (1911; om kvinna). (Sjömannen hade) lekt rommen av sig i olika hamnar. Hellström Storm 48 (1935).
β) [jfr t. rogen ziehen l. fischen, göra en vinst, dra det längsta strået o. d.] (†) i uttr. hämta rom, om person: göra en god vinst l. ett gott kap, dra det längsta strået, ta hem spelet l. dyl. The Lybske wille Papgoijen skiute, / I spelet wore the then fempte / Och mente sigh wille rogh att hempte, / Men the (dvs. fienderna) finge alle lijke byte (i striden om Sverige). Hund E14 51 (1605).
2) i individuell anv.
a) (mera tillf.) om en ur fisk urtagen, av romsäcken sammanhållen hop av rom (i bet. 1), äggstock med rom. Sillbullar, stekta av rommar och potatis. Östergren (1936).
b) (i fackspr.) om enskilt ägg från fisk l. annat djur vars ägg koll. benämnas rom (i bet. 1), romkorn; använt bl. i pl., företrädesvis efter räkneord. Under .. gnidning släpper .. (lax-)Honan sina Romm eller ägg. VetAH 1745, s. 272. Av 170,000 rom (erhöllos) omkring 165,000 yngel. LantbrStyrBer. 1915, s. 543. särsk. om ägg från annat djur än fisk. SD 1904, nr 80, s. 8 (om ägg av kräfta). särsk. (†) om ägg från silkesfjäril. JDHultman (c. 1734) i HC12H 1: 63.
Ssgr (i allm. till 1; i allm. zool. o. fisk.): ROM-BEFRUKTNING. befruktning av rom. Nilsson Fauna 4: XIV (1855). —
-BYXA l. -BYXOR, pl. (vard.) om (den hos vissa fiskar byxliknande, kluvna) romsäcken (med rom). UNT 1933, nr 45, s. 3. —
-BÄRANDE, p. adj. om fisk (l. annat djur): försedd med rom. Cederström Fiskodl. 111 (1857). Rombärande hummerhonor. LAHT 1903, s. 287. —
-DIGER. (mera tillf.) romfylld, romstinn. Asplund Stud. 157 (1912). —
-FIENDE. romätande djur (särsk. fisk). Cederström SmåplFisk. 9 (1859). —
-FISK. [jfr dan. o. nor. rognfisk, t. rogenfisch, eng. roe-fish] fiskhona (med rom). IErici Colerus 1: 23 (c. 1645). Skogvakt. 1894, s. 36. —
-FRÖNING. (†) = -befruktning; jfr fröa, v.2 1. Cederström Fiskodl. 139 (i handl. fr. c. 1765). —
-FULL. full med rom; särsk. om fisk (l. annat djur). Juslenius 210 (1745). —
-FYLLD, p. adj. jfr -full. VFl. 1911, s. 6. —
-GLAS. kläckningsglas för fiskrom. SvFiskelex. (1955). —
-GÅNG; pl. -ar. (†) på fisk: utförsgång för rommen. VetAH 1751, s. 125. —
-GÅRD. (†) om (inhägnad) lekplats för fisk. Cederström Fiskodl. 100 (1857). —
-GÄDDA. jfr -fisk. Schultze Fisk. 46 (1778). —
-HINNA, r. l. f. (mera tillf.)
1) till 1; = -säck 1. VetAH 1761, s. 191.
2) till 2 b; = -skal. Nilsson Fauna 4: XXI (1855). —
(1 a) -HUMMER. honhummer (med rom); särsk. om honhummer med yttre rom. Kielland GarmWorse 21 (Hfors 1880). SvFiskelex. (1955). —
-HUS. (†) = -säck 1. VetAH 1756, s. 39. —
-HYLSA, r. l. f. (numera bl. tillf.) = -säck 1. VetAH 1761, s. 188. Fatab. 1940, s. 73. —
-KARP. jfr -fisk. Schultze Ordb. 2228 (c. 1755). —
-KAVIAR. (mera tillf.) till födoämne beredd rom (i sht av annan fisk än stör), kaviar; oftast motsatt: äkta kaviar. SvD(A) 1926, nr 44, s. 5. —
-KAVLE l. -KAVEL. (†) = -säck 1. BokvGP 137 (1726). König LärdÖfn. 6: 44 (1747). Schulthess (1885). —
-KLASE. (†) klasformig anhopning av rom l. romliknande ägg. Nilsson Fauna 3: 101 (1860; om ägg av groddjur). jfr: (Levermasken) kläckes ur en sort hvitt gelée, som grodrom. .. Denna romklase är cylindrisk (osv.). CMBlom (1766) hos Linné Bref I. 3: 289. —
-KLÄCKNING. Nilsson Fauna 4: XXI (1855).
Ssgr: romkläcknings-anstalt. för utkläckning av fiskrom. LAH 1866, s. 24.
-apparat. för utkläckning av fiskrom. 2NF 8: 443 (1907).
-låda, r. l. f. jfr -apparat. 2UB 4: 313 (1899).
-ställe. ställe där utkläckning av rom försiggår. Norbäck Fisk. 427 (1884). —
(jfr 2 b) -KORN. [jfr dan. o. nor. rognkorn, t. rogenkorn, eng. roe-corn] om enskilt ägg av fisk l. annat djur vars ägg koll. benämnas rom. VetAH 1751, s. 123. —
-KRAMA, -ning. vid fiskodling: krama ut rommen ur (fiskhona). SvFiskT 1938, s. 310. —
(1 a) -KRÄFTA, f. l. r. honkräfta (med rom). Norbäck Fisk. 461 (1884). —
-KVED. (†) = -säck 1. VetAH 1748, s. 41. Möller (1807). —
-KYLSA, r. l. f. (i vissa trakter) sammanhängande klump av rom; romsäck med rom. Nordforss (1805). LfF 1905, s. 33. —
-LAX. jfr -fisk. VetAH 1751, s. 99. —
-LERA, r. l. f. (†) ett slags lera (med kornig, romlik struktur?). Vädrad Ler-torf ock annan knap- eller romlera. VetAH 1740, s. 477. Romlera kallas af arbetare en lös och föga sammanhängande lera. Rinman (1789). —
-LIK, adj. Rinman 2: 453 (1789). —
-LOSSNING. förhållandet att rommen lossnar från äggstocken; äv. om den tid då detta sker (lektiden). VetAH 1751, s. 127. Fisken är i råmlossningen. Nordforss (1805). Schulthess (1885). —
-LÅDA, r. l. f. låda för artificiell romkläckning, kläckningslåda. SthmHushSH 6: 235 (1855). —
-LÄGGNING. läggande av rom; äv. om den tid då detta äger rum (lektiden). VetAH 1751, s. 119.
Ssgr: romläggnings-plats. plats där fisk lägger rom. Cederström SmåplFisk. 7 (1859).
-ställe. jfr -plats. Nilsson Fauna 4: 73 (1852).
-tid(en). VetAH 1745, s. 275. —
-MÄNGD. mängd av rom. Norbäck Fisk. 71 (1884). —
-MÖRT. jfr -fisk. GFiskaren 34 (1845). —
-PLANTERING. utplacering av fiskrom i sjö l. vattendrag o. d. vid fiskodling. VetAH 1768, s. 34. —
-PÅSE. (†) = -säck 1. VetAH 1798, s. 295. —
(1 a) -RÄKA. honräka med rom. SAOL (1950). —
-RÖDSPÄTTA~020. jfr -fisk. SvFiskelex. (1955). —
-SALTNING. nedsaltning av rom. VetAH 1770, s. 301. —
-SIK. jfr -fisk. Topelius Dagb. 1: 129 (1833). —
-SILL. [jfr t. rogenhering] jfr -fisk. Serenius Bb 2 b (1734). —
(2 b) -SKAL. hinna l. ”skal” l. blåsa som omger ett romkorn. SthmHushSH 6: 220 (1855). —
-SLUKANDE, p. adj. = -ätande. LAHT 1903, s. 284. —
-SLUKARE, m. l. r. = -ätare. Lilljeborg Fisk. 2: 777 (1888). —
-STEN. [jfr dan. o. nor. rognsten, t. rogenstein, eng. roestone] geol. o. miner. oolit (som till strukturen liknar sammankittade romkorn). Linné SystNat. 3 (1735). —
-STINN. om fisk (l. annat djur): stinn av rom. VetAH 1761, s. 262. Laken ä fin .. och romstinn som tullvaktmästareflickor. Engström Bläck 130 (1914). Kräftfaten rågas med romstinna honor. Karlfeldt Tank. 217 (1930). —
-STOCK. [jfr d. rognstok] = -säck 1. Cederström Fiskodl. 150 (i handl. fr. 1772). —
-STRÄNG, r. l. m. sammanhängande sträng av romkorn. VetAH 1831, s. 87. —
-STRÖMMING. jfr -fisk. Samzelius Fänr. 125 (1899). —
-SUMP. leksump. Cederström Fiskodl. 119 (i handl. fr. 1765). —
(2 b) -SVÄLLNING. om romkornets svällning gm upptagande av vatten. SvFiskelex. (1955). —
-SÄCK. [jfr d. rognsæk]
1) till 1: säckliknande äggstock hos fisk; säckliknande hinna som omger fiskens rom. Linné MusReg. 79 (1754). SvFiskelex. 271 (1955).
2) (†) till 2 b: gulsäck. 2UB 4: 315 (1899). —
-SÄTTNING. (numera föga br.) = -läggning. VetAH 1751, s. 122. Cederström SmåplFisk. 6 (1859). Schulthess (1885).
Ssg: romsättnings-tid(en). (numera föga br.) romläggningstid(en). VetAH 1745, s. 269. —
-TID(EN). (numera bl. tillf.) (fiskarnas) lektid (då fiskhonan lägger sin rom). VetAH 1751, s. 126. ÖoL (1852). —
-TORSK. jfr -fisk. Kalm Resa 1: 85 (1753). —
-TRÅG. tråg för artificiell romkläckning, kläckningstråg. SvFiskelex. (1955). —
-UTLÄGGNING~020. = -plantering. De Geer SvNatRiked. 2: 222 (1950). —
(jfr 2 b) -ÄGG, n. (†) = -korn. VetAH 1806, s. 217. SthmHushSH 6: 249 (1855). —
-ÄTANDE, p. adj. om djur: som äter rom. Ål och andra romätande fiskar. Cederström SmåplFisk. 4 (1859). —
-ÄTARE, m. l. r. romätande djur (särsk. fisk). Abborren är stark romätare. Cederström SmåplFisk. 14 (1859). VerdS 98: 8 (1901; om kräfta).

 

Spalt R 2395 band 22, 1959

Webbansvarig