Publicerad 1959 | Lämna synpunkter |
ROTA rω3ta2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE, -NING; -ARE
tillintetgöra l. förgöra l. förstöra l. utplåna l. röja undan l. döda o. d.; i särsk. förb. o. ssgr.
ROTA UR l. UTUR. (†)
1) med avs. på person l. kollektiv av personer: utdriva (ngn l. ngt) ur (ngt), befria (ngt) från (ngn l. ngt) gm att fördriva l. förgöra honom resp. det. Matz Smedh hade sagt att stadsfogden .. wil rota honom utur stadhen. BtÅboH I. 7: 75 (1635). Den ogudliga Slägt skal platt ur Landena rotas. Nicander SalOrdspr. 5 (1760).
2) utrota (ngt) från (ngt), rensa bort (ngt) från (ngt).
a) med avs. på växtbestånd. (Det vore) illa, at rota dem (dvs. vissa nyttiga växter) ur Humlegården medan Humlan växer. Dahlman Humleg. 12 (1748).
b) med avs. på företeelse. Otron lättare kan, än vantron rotas ur hågen. Nicander GSann. 31 (1766). Anm. I vissa fall utgör rota ur l. utur möjl. en vanlig förb. av verb o. (obetonad) prep. —
1) (numera bl. mera tillf.) utrota; särsk. i uttr. rota ut ngt ur ngt.
a) med avs. på växter l. växtbestånd l. levande varelser. BtFinlH 4: 91 (1562). Rosenhane Oec. 88 (1662; med avs. på småskog). En katt .., hvilken aldeles rotat ut mullvaden ur trägården. Kalm VgBah. 104 (1746). Det är .. (Attilas) befallning, att alla helvetier efter denna dag rotas ut. Janson Faran 44 (1909). ”Går ni och letar blåsippor här?” frågade jag. ”Dem har man nästan rotat ut”. Hallström Händ. 258 (1927).
b) med avs. på företeelse. SColumbus Vitt. 98 (c. 1670). Rota vt al kiötzens ondska. Kolmodin Rök. 64 (1728). Den gamla kulturen (i Grekland) rotades ut (under medeltiden). Svedelius Statsk. 3: 149 (1869). När vi rotat ut erotiken ur våra liv. Wägner NattS 104 (1926).
2) (†) i uttr. rota ngn ut ur ngt, = rota ur 1. At all Riksens menighet, som bodde nedan om Dalarne, skulle .. rota dem (dvs. dalkarlarna) aldeles ut ur sin gemenskap. Celsius G1 1: 368 (1746). —
Spalt R 2613 band 22, 1959