Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROTIG rω3tig2, adj.2 -are. adv. -T.
Etymologi
[jfr d. rodet, nor. rotet; sannol. avledn. av ROTA, v.3]
(tillf.) präglad av oordning, rörig o. d. Denna lilla affär; rotig, rörig; ett kyffe. Sjöman Lekt. 447 (1948).

 

Spalt R 2670 band 22, 1959

Webbansvarig