Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROTURIER, adj.
Etymologi
[av fr. roturier, avledn. av roture (se ROTURE)]
(†) ofrälse, borgerlig; simpel; ohyfsad, grov. (Kellgrens) i .. (Reuterholms) tycke roturiera skaldmö. Ehrenström HistAnt. 1: 40 (c. 1830). Ekbohrn (1904).

 

Spalt R 2680 band 22, 1959

Webbansvarig