Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RUBIACÉ rɯ1biase4 l. rub1-, r. l. f.; best. -n l. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. rubiazeen, pl., fr. rubiacées, pl.; av nylat. Rubiaceæ, f. pl., till lat. rubia (se RUBIA)]
bot. växt av familjen Rubiaceæ, krappväxt; i pl. äv. ss. namn på familjen. Agardh Bot. 1: 236 (1830). Tärnlund TropUrskog. 22 (1927).
Ssg: RUBIACÉ-SLÄKTE. bot. växtsläkte tillhörande familjen Rubiaceæ. 2NF 37: 1004 (1925).

 

Spalt R 2725 band 22, 1959

Webbansvarig