| Publicerad 1959 | Lämna synpunkter |
RUBICON rɯ4bikon, r. l. m. (Roos OsynlVäg. 29 (1903; i bet. a) osv.), äv. n. (FoU 16: 23 (1903; i bet. b)).
om flod i norra 1talien, delvis utgörande gräns mellan Gallia Cisalpina o. egentliga Italien o. berömd gm Cæsars övergång av densamma år 49 f. Kr. på väg från Gallia Cisalpina till Italien i spetsen för en här, vid vilket tillfälle Cæsar (med tanke på det vågspel som han gav sig in på gm denna övergång, vilken markerade inbördeskrigets början) säges ha yttrat: Alea iacta est, tärningen är kastad; särsk. oeg. l. mer l. mindre bildl.
a) (med vitter prägel) i vissa uttr. som direkt anspela på Cæsars nämnda övergång av Rubicon (o. hans situation l. yttrande härvid l. bådadera). — särsk.
α) gå över l. överskrida l. passera o. d. (ngts) Rubicon, ss. beteckning för att ngn tar ett avgörande steg i livet l. (med hänsyn till ngt) fattar ett (djärvt o.) definitivt l. (för framtiden) helt avgörande l. oåterkalleligt beslut l. gör ett (djärvt o.) definitivt osv. val l. ger sig in i l. på ngt okänt o. osäkert l. farligt l. helt ger sig ngt i våld l. dyl. SvLitTidn. 1815, sp. 166. BL 19: 365 (1852). Sedan .. (Nero) öfverskridit brottets Rubikon, jublade honom allt till mötes. Rydberg RomD 67 (1877). Han kände själf, att han låtit förleda sig till att gå öfver någon hemlighetsfull Rubikon (då han bett den unga flickan att få besöka hennes hem). Roos OsynlVäg. 29 (1903). I Holland var det Linnæus öfvergick Rubicon, kom, såg och segrade. Hans trenne år i Holland äro hans lefnads mest betydelsefulla. Levertin 23: 214 (1906). jfr: Flyttningen till Neapel, eller i alla fall åren närmast efter den, bilda för Giulia det tärningskast, som besluter öfvergången öfver lifvets Rubicon, hängifningen åt en stor och ensam lifsuppgift. Söderhjelm ItRenäss. 327 (1907).
β) (numera bl. mera tillf.) föra ngn l. ngt över Rubicon, ss. beteckning för att ngn leder ngn l. ngt in på ngt okänt l. osäkert (o. farligt) l. dyl. Konung Karl (XV) har fört sig sjelf och sitt land öfver Rubikon. .. Hvem skall blifva vår Augustus? LFRääf (1865) hos Ahnfelt Rääf 321.
γ) (numera bl. mera tillf.) stå vid livets Rubicon, särsk. liktydigt med: stå på gravens brädd l. inför avskedet från livet o. d. Cygnæus 1: 160 (1852).
b) (med vitter prägel) om tidpunkt l. stadium (i ngts utveckling l. förlopp o. d.) då en avgörande förändring l. ett viktigt val sker (skett) resp. göres (gjorts) l. om gräns (se d. o. 2) l. gränsmärke (se d. o. 2) utmärkande sådan förändring(s inträdande). Att året 1809 var det Rubicon, som skilde rikssvenskan och den finländska svenskan åt, tro väl de flesta ännu. FoU 16: 23 (1903). 2SvUppslB 24: 625 (1952).
c) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.; eg. specialanv. av (a o.) b] kortsp. i piké o. vissa arter av besick: (under ett spel l. en giv uppnådd poängställning som medför att man tillämpar en) regel enligt vilken segrarens vinst i poäng beräknas på visst sätt o. blir avsevärt större, om förloraren icke vid avslutad giv uppnått viss (för spelet i fråga bestämd) poängsumma; äv. (i sht förr äv. i uttr. räkna à la rubicon) enbart om sättet att beräkna vinsten (o. förlorarens poängställning), när förloraren icke nått den avgörande poängsumman; äv. i uttr. förlora rubicon, förlora en giv varvid (poängställningen är sådan att) nämnda beräkningssätt användes. Ibland öfverenskommer man (i kinesisk besick) att räkna på så sätt, att den, som ännu icke uppnått 1000 points, lägger sin egen markering till hvad motspelaren markerat öfver 1000 points — detta kallas att räkna à la rubicon. Wilson Spelb. 416 (1888). Om den förlorande (i vanlig piké) inte uppnått 100 poäng erhåller vinnaren summan av båda spelarnas poäng plus 100 för vinst. Detta kallas för Rubicon. Werner o. Sandgren Kortox. 19 (1949). Därs. 105 (i rubiconbesick). Därs. 108 (: ha förlorat rubicon; i kinesisk besick).
Spalt R 2726 band 22, 1959