Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RUDIMENTERAD rɯ1dimänte4rad l. rud1-, l. -men-, i Sveal. äv. -e3rad2, p. adj.
Etymologi
[till RUDIMENT)]
(mera tillf.) anat. o. bot. rudimentär (se d. o. 3). TSvLärov. 1943, s. 352.

 

Spalt R 2750 band 22, 1959

Webbansvarig