Publicerad 1960   Lämna synpunkter
RUNDBIFF run3d~bif2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(ronn-beef 1847. ronne-beef 1847. rund-beef 1860—1869. rundbiff 1879 osv.)
Etymologi
[jfr nor. rundbiff; av eng. round of beef (se RUND, sbst.1, resp. AV o. BIFF)]
kok. oxkött av den tjockaste delen av låret, brukat ss. saltkött (saltrulle). Björklund Kokb. 256 (1847). Kokt salt rundbiff. Hagdahl Kok. 431 (1879). 2UB 4: 358 (1899; med hänv. till styckningsplansch).

 

Spalt R 3025 band 23, 1960

Webbansvarig