Publicerad 1960   Lämna synpunkter
RUPA, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[liksom d. rupe av (m)lt. rūpe, av fsax. rūpa; jfr mht. rūpe (t. raupe); av ovisst urspr.]
(†) insekt på larvstadiet, larv. (Göken) äter .. allenast Matkar och Rupor. Bliberg Acerra 175 (1737; t. orig.: Raupen). (Ur silkesfjärilens ägg) kryper vti Aprili en liten svart rupa. Därs. 444 (t. orig.: Räuplein). — jfr VÅR-RUPA.

 

Spalt R 3057 band 23, 1960

Webbansvarig