Publicerad 1960   Lämna synpunkter
RUSS rus4, sbst.3, n. (Säve GotlSaml. 4: 119 (i handl. fr. 1688: Skogs Russ, pl.) osv.), äv. m. l. r. (WoJ (1891), SvD(B)); best. -et resp. -en; pl. = (Säve GotlSaml. 4: 119 (i handl. fr. 1688: Skogs Russ) osv.), äv. (ss. m. l. r.) -ar (WoJ (1891), GHT 1954, nr 8, s. 6).
Ordformer
(rus 1712. russ 1688 (: Skogs Russ), 1891 osv.)
Etymologi
[fgutn. rus, n., sv. dial. (Gotl.) russ, n.; etymologiskt identiskt med HORS, sbst.1, o. ROSS, sbst.4]
1) (på Gotl., bygdemålsfärgat) häst. Spegel (1712). Då gotlänningarna tala om russ, avses därmed alla slags hästar. DN(A) 1932, nr 296, s. 13. — jfr GOTLANDS-, SKOGS-RUSS.
2) gotländsk häst av ponnyras, gotlandsruss, ”skogsbagge”; äv. i uttr. gotländskt russ; jfr ÖLÄNNING. Ett raggigt russ. Sandberg Fiendeh. 72 (1894); jfr 1. TLandtm. 1900, s. 361. På Gottland förekommo förr små utgångshästar, ”russar”, i stor mängd. Rönnholm EkonGeogr. 21 (1907). De för Gotland speciella husdjuren, russen och utegångsfåren. RöstRadio 1933, s. 194. From gotländsk russ. SvD(B) 1955, nr 131, s. 3.
Ssgr (till 2): RUSS-AVEL. jfr avel 6. TLandtm. 1900, s. 364. —
-FÄNGSEL. (på Gotl., bygdemålsfärgat) hälla (se hälla, sbst.2 1) avsedd för russ. GotlArk. 1932, s. 76. —
-FÖL. OrdförtSvSpr. (1916). —
-HINGST. LB 6: 197 (1904). —
-HÄST. = russ, sbst.3 2. Utförsel af russhästar från Gottland. PT 1915, nr 224 A, s. 2. —
-RAS, r. PT 1915, nr 224 A, s. 2. —
-STO. TLandtm. 1900, s. 364. —
-STUTERI. för uppfödning av russ. TLandtm. 1900, s. 364.

 

Spalt R 3099 band 23, 1960

Webbansvarig