Publicerad 1961   Lämna synpunkter
RÅD, sbst.4, n.
Ordformer
(-dh 1621—1623. -dt 1618)
Etymologi
[fsv. radh, n.; av mlt. rāt (gen: rādes) (se RATT, sbst.1)]
(†) hjul; särsk. om hjul använt vid rådbråkning o. stegling. ALaurentii Fischer 101 (1618). Eder är vnsagt (dvs. hotat) medh Galga och Rådh. Forsius Fosz 49 (1621).
Ssgr: RÅD-BRÅKA, se d. o. —
-MAKARE. [av mlt. rādemāker, motsv. ä. d. rademaker, holl. rademaker, t. rad(e)macher] (†) hjul- l. vagnmakare; anträffat bl. ss. tillnamn. Adam Rådhmackare. StallRSthm 1623, s. 84. —
-STUGA, se rådstuga, sbst.2

 

Spalt R 3542 band 23, 1961

Webbansvarig