Publicerad 1962   Lämna synpunkter
RÖLLIKA röl3ika2 l. 400 l. RÖLLEKA röl3eka2 l. 400, äv. 320 (rö`lleka Weste; i vers ∪ — ∪ Westberg Longfellow Hiaw. 164 (1856)), r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. RÖLIK, f.?
Ordformer
(ryllika 1847 (från Gotl.). rödlecka 1776. rödleka 1776. rölecka 1639—1685. röleka c. 1550—1776. rölicka 1628, 1642. rölicke 1611. rölik 1538. rölika 1628—1700. rölike 1628, 1642. rölikki 1847 (från Gotl.). röllecka 1776. rölleka 1638 osv. rölleke c. 1580—1746. röllicke 1578. röllika 1640 osv. röllöka 1729—1751. rölöke 1685)
Etymologi
[y. fsv. rölika, sv. dial. ryllika, ryllikä, ryllikå, rölikka, rölöka m. m.; jfr d. røllike, d. dial. rollike, nor. røllik, nor. dial. rølik, ryl(li)k; av mlt. roleke, rolik (lt. rülk, rölk, t. röllike), diminutivbildn. till rolle, rulle (se RULLE, sbst.3); namnet sannol. givet med tanke på (de torkade) blomkorgarna l. de hoprullade bladen hos en torkad växt på grund av deras likhet med små rullar; jfr med avs. på bet. o. bildningssätt NEJLIKA o. sv. dial. kryllika, röllika (jfr KRYLLA, v.2)]
1) bot. om växten Achillea millefolium Lin. (i sht förr äv. kallad äkta l. vanlig röllika); i sht förr äv. med medicinsk anv.; äv. koll. l. ss. ämnesnamn, särsk. om röllikablommor. VarRerV 58 (1538). Watn som aff Rölika brännis, är godt til ferske Såår. Månsson Ört. 90 (1628). Rölleka. Drickes som thee mot gyllenådern och långsamma kramp-siukdomar. Darelli Sockenapot. 91 (1760). Thedenius FlUplSöderm. 387 (1871: Vanlig Röllika). Svensson Kulturv. 562 (1893: Äkta Rölleka). TurÅ 1907, s. 65. jfr TUSENBLADS-RÖLLIKA. särsk. (i sht i fackspr.) allmännare, ss. benämning på släktet Achillea Lin. l. om andra arter av detta släkte än A. millefolium Lin. (i sistnämnda anv. numera bl. ss. senare led i ssgr o. i uttr. grekisk röllika, (den bl. a. i Grekland inhemska) A. clypeolata Sibth. et Sm., förr äv. i uttr. ädel röllika, (den i södra o. mellersta Europa inhemska) A. nobilis Lin.). Ädell Rölleke. Franckenius Spec. A 2 a (1659). Liljeblad Fl. 291 (1792; om släktet). Hylander PrydnV 29 (1948: grekisk röllika). jfr (†): Kärr-röllekan. Torén Rebau o. Hochstetter 137 (1851; om A. ptarmica Lin.). jfr äv. (†): Nys-Röllika. Thedenius FlUplSöderm. 386 (1871; om A. ptarmica Lin.). jfr LUKT-, SILVER-, STEN-, TUSENSKÖN-, ÄDEL-RÖLLIKA.
2) i utvidgad anv., om vissa andra växter.
a) (†) om Sedum acre Lin., fetknopp. Linné Sk. 221 (1751).
b) i ssgn VATTEN-RÖLLIKA.
Ssgr (till 1): A (numera bl. mera tillf.): RÖLLIK-SLÄKTE(T), -ÖRT, se B.
B: RÖLLIKA- l. RÖLLIKE-BLAD. blad av röllika; i sht förr äv. med medicinsk anv. Haartman Sjukd. 113 (1759). Anm. I nedan anförda språkprov är texten sannol. felaktig. Guult oxeöga, Rölökesblad (sannol. felaktigt för oxeöga med Rölökes blad, dvs. blad som påminna om röllikans). Rudbeck HortBot. 20 (1685); jfr: Hwitachtigt Oxeöga med rölekos blad. Därs. —
-BLOMMA, r. l. f. särsk. om blomställning av röllika; äv. koll.; i sht förr äv. med medicinsk anv. SFS 1913, s. 1069. Gentz Lindgren (1931; koll.). —
-DROPPAR, pl. (i sht förr) farm. = -tinktur. Lindgren Läkem. (1902). —
-ESSENS. (rölliks- 1739) (i sht förr) farm. = -tinktur. ApotT 1739, s. 25. —
-EXTRAKT. (i sht förr) farm. extrakt framställt av röllika (röllikablommor) gm infusion med kokande vatten. Berlin Farm. 2: 372 (1851). —
-GRÄS. (-ke-) (†) = röllika 1. Haartman Sjukd. 162 (1759). —
-KRAGE. växten Chrysanthemum macrophyllum W. et Kit. (vars blomställningar påminna om röllikans). Hylander PrydnV 39 (1948). —
-OLJA, r. l. f. (i sht förr) (för medicinskt bruk avsedd) flyktig olja erhållen gm destillation av röllika (i sht röllikablommor). Berlin Vextchem. 82 (1835). Lindgren Läkem. (1902). —
-SAFT. (numera bl. tillf.) saft av pressad röllika. Lindh Huuszapot. 101 (1675). —
-SLÄKTE(T). (röllik- 1904 osv. röllike- 1935 osv.) bot. släktet Achillea Lin. ArkBot. II. 1: 7 (1904). —
-SMÖRBLOMSTER. (-ka-) (†) växten Ranunculus trichophyllus Chaix (med blad påminnande om röllikans), grodnate. Rudbeck HortBot. 98 (1685). —
-TE, n. (i sht förr) om torkad röllika avsedd för beredning av te l. om därav tillagat te. Darelli Sockenapot. 160 (1760). Lindgren Läkem. (1902; om de torkade blomställningarna). —
-TINKTUR. (i sht förr) farm. tinktur av röllika. Lindgren Läkem. (1902). —
-TOPP, r. l. m. (numera bl. tillf.) jfr -blomma. Berlin Farm. 2: 372 (1851). —
-ÖL. (om ä. förh.) öl kryddat med röllika i stället för humle. Hofsten Pors 207 (1960). —
-ÖRT. (röllik- 1948) (mera tillf.) röllika. Collinder Kalev. 73 (1948).
C (†): RÖLLIKS-ESSENS, se B.

 

Spalt R 4407 band 23, 1962

Webbansvarig