Publicerad 1962   Lämna synpunkter
RÖPA rø3pa2, f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. röpa; möjl. besläktat med nor. dial. ripel, repel, lång stake, lång mager man, nor. dial. ræpa, smal stam, o. samhörigt med REPA, sbst.1, REPA, v.2 II o. RIPA, sbst.3]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) lång mager kvinna. Då fick hon syn på ett fruntimmer som just stod på spången. .. En lång smal röpa med grön klänning, vita fötter och vita, runda armar. EMalmquist i Vi 1951, nr 20, s. 6.

 

Spalt R 4434 band 23, 1962

Webbansvarig