Publicerad 1963   Lämna synpunkter
SAILLANT (saljáng Andersson (1845, 1857), sajáng Ekbohrn (1868, 1904), saljāng, äfv. -jāngt Dalin 703 (1871)), adj.
Etymologi
[jfr t. saillant; av fr. saillant, eg. p. pr. av saillir, spruta fram, skjuta fram, av ffr. saillir, sallir, hoppa m. m., av lat. salire, hoppa (se SALTO)]
(†)
1) framskjutande, utstående; särsk. om byggnadsdel. Pfeiffer (1837). Ekbohrn (1904).
2) i utvidgad l. bildl. anv.; dels om karaktär i skådespel: skarpt tecknad, levande o. konkret skildrad, dels allmännare: framstående l. lysande l. kvick o. d. Planen (i G. F. Gyllenborgs tragedi ”Sune Jarl”) har förefallit många nog invecklad, caractererne ej nog saillanta och diction .. något tvungen. Kellgren (SVS) 6: 126 (1783). Ekbohrn (1904).

 

Spalt S 134 band 24, 1963

Webbansvarig