| Publicerad 1963 | Lämna synpunkter |
SAKFÄLLA sa3k~fäl2a, v. -er, -de, -t, -d (ÄB VII: 1 (Lag 1734: sakfäld, p. pf.) osv.) ((†) ipf. -te OPetri Tb. 132 (1526: sakfelt(es), pass.), Dalin Vitt. II. 6: 145 (1749); p. pf. -t NorrlS 1—6: 356 (1539: sakfälter, sg. obest.), PH 5: 3307 (1752: sakfälte, pl. obest.)). vbalsbst. -ANDE, -NING.
jur. om domare l. domstol l. (mera tillf.) lag o. d.: döma l. förklara (ngn) skyldig till l. fälla (ngn) till (rättsligt) ansvar för det brott l. den förseelse som åtalet gäller; äv. allmännare: döma l. fördöma (ngn); motsatt: frikänna; ofta i p. pf., i sht i adjektivisk l. substantivisk anv.; jfr SAK, sbst. 3 b, FÄLLA, v. 20 b. NorrlS 1—6: 356 (1539). (Rätten bör döma) rättwijseligen, at the brotzlighe måge saakfällas, oc the obrotzlighe rätfärdigas. Schroderus Comenius 662 (1639). (Jag vill) anhålla hos den gunstige Läsaren, at icke .. utan skonsmål sakfälla en Qwinsperson som funnit sig hugfält at giöra Versz förr än hon rätzligen förstått huru mycket där til hörer at heta Poët. Brenner Dikt. 1: Föret. 1 (1713). Lagen (dvs. Guds lag) .. sakfäller osz, och dömer osz altså .. til den ewiga fördömelsen. Borg Luther 2: 118 (1753); jfr b. En yngling, .. begick .. en stöld, blef ertappad, sakfälld och straffad. Hwasser VSkr. 1: 57 (1852). Dagsboten fastställes .. efter ty prövas skäligt med hänsyn till den sakfälldes inkomst .. och ekonomiska förhållanden i övrigt. SFS 1931, s. 739. — särsk.
a) i uttr. sakfälla ngn för, förr äv. till (visst brott o. d.), döma ngn skyldig till (visst brott osv.); förr äv. i uttr. sakfälla ngn till tjuv, döma ngn skyldig till stöld. Per Larsson .. blef sakfälter för frendsemiespield. NorrlS 1—6: 356 (1539). Sa(m)me dagh sacffeltt(es) Nilss i Hageby och Ola Booszon .. til tyuffu(er) fför en spa(n)n rogh dee ståle. UpplDomb. 7: 115 (1559). Weste FörslSAOB (c. 1815: till ett brott). En person som sakfällts för ransoneringsbrott. 1NJA 1947, s. 81.
b) i uttr. sakfälla ngn till (visst straff), döma ngn till (visst straff); förr äv. dels i uttr. sakfälla ngn till galgen, döma ngn till avrättning medelst hängning, dels i uttr. sakfälla (ngn) att l. till att göra ngt, gm dom ålägga (ngn) att göra ngt; jfr c. Samme dagh sacffeltt(es) Ped(er) Olszon til galg(en) fför en skedh szom ffandz i hanss hend(er). UpplDomb. 7: 74 (1554). Thet böte som han war sakfelter at vtgiffua. VRP 1608, s. 166. Dee 1,000 Rdr, som dee .. ähre saakfelte till att erleggia. RP 7: 511 (1639). Huruledes böterne af Häradet skola utgå, då det efter Skogsordningen .. blifwer sakfält at böta. HC11H 15: 183 (1697). Denne förmögne och wällustige mannen blef af Guds rättwisa dom sakfäld til et ewigt elende. Bælter JesuH 5: 503 (1759). Under 1600-talet (utvecklade sig) praxis att sakfälla dem, som försummade gudstjänsten, till bötesstraff. KyrkohÅ 1934, s. 276.
c) (†) i uttr. sakfälla ngn till l. för l. på ngt (jfr a, b) l. sakfälla ngn saker till ngt (jfr SAKER 1 a β β’), döma ngn (skyldig) att ss. böter l. vederlag (för brott o. d.) erlägga l. betala l. avträda ngt; ngn sakfälles l. blir sakfälld (ngn l. till ngn) så l. så många mark, ngn dömes att ss. böter o. d. erlägga så l. så många mark (till ngn). Dømd(es) radzens doom ful och gil, th(e)r m(edh) sakfelt(es) han (dvs. den vädjande) til vad(e)t, som ær xx {marker}. OPetri Tb. 132 (1526). Samme dagh sacffeltt(es) And(er)ss i Gottrör(e) 18 {marker} ffor 6 blåånade han giorde påå klocker(e)ns hust(r)v. UpplDomb. 7: 13 (1546). Sackfeltes Simon i Empnes sack till 6 {marker} ffor 2 blånatt han slogh en bonde i samme by. BtFinlH 2: 138 (1557). Dher fförre bleff jon olson sack ffeltt på En ttriijding Heres Höffding saken. UpplDomb. 5: 101 (1580). Hann .. bleff sachfellth k(onungen) och stadhenn 6 m(ar)k. TbLödöse 105 (1588). Efftherdi ath withirligeth ähr, ath Jens P(er)ss(o)n giordhe diechnenn skade .., sachffelthis hann till stadenn 6 m(ar)k. Därs. 228 (1590). Öfversten G. Cruus saakfeltes propter absentiam för 1 ducat. RARP 9: 50 (1664). Herr Jon (blev) af rätten sakfälld till sina tre oxar. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 12 (1863).
d) (†) med konstruktionsväxling, i uttr. sakfälla sakören, utdöma böter. Blef beslutit at til Acad:æ Cancellarium skul(le) skrifwas, om målsseganden skal få något af dhe saakörer som Hoffrätten saakfeller arbitraliter. ConsAcAboP 2: 197 (1660).
Spalt S 180 band 24, 1963