Publicerad 1964   Lämna synpunkter
SAMARIA sama4ria, äv. 0302 (sama`ria Weste), sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -ior, äv. -ier (SträngnäsRP 20/6 1614 (: Dammerske Samarier), Weste FörslSAOB (c. 1815)); l. SIMARRA simar4a, äv. 032, r. l. f.; best. -an; pl. -or. Anm. Formen samarie, m., som uppges av Möller (1790, 1807), är möjl. att fatta ss. felaktigt utlöst ur pl. samarier.
Ordformer
(samaria 1615 osv. samarier, pl. 1614 (: Dammerske Samarier)—c. 1815. sammaria 1670—1693. simarra 1871 osv.)
Etymologi
[jfr d. samarie, lång klänning, prästrock (ä. d. äv. simarre), mlt. samarie, ärmlös pälsrock, summarie, lång klänning med bårder (lt. samari, summar, prästrock), holl. samaar, simaar, lång klänning, pälsrock, ämbetsdräkt, t. samarie, prästrock, eng. simar, cymar, chimer, lätt o. löst sittande damplagg, plagg tillhörande biskops dräkt, ffr. chamarre, plagg med snörmakerier (fr. samare, dräkt som bars av dem som dömts av inkvisitionen, simarre, lång klänning, fotsitt plagg tillhörande vissa ämbetsmäns dräkt), it. zimarra, till prästdräkten hörande yttre plagg, span. zamarra, (ärmlös päls av) fårskinn, chamarra, ylleblus, port. samarra, chimarra, prästrock; möjl. ytterst av bask. zamar (best. zamarra), (päls av) fårskinn. — Jfr SCHAMRERA]
(förr) ärmlöst, fotsitt (ofta pälsbrämat l. helt o. hållet av pälsverk utfört) klädesplagg som under 1400-talet o. 1500-talet bars av såväl män som kvinnor; i fråga om förh. i senare tid dels om långa klädesplagg av olika slag, använda av präster (se a) l. av vissa utländska ämbetsmän, dels om ett slags lång klänning (med släp). Swedberg Ordab. (1722). (Sv.) Samaria .. (sid rock) (t.) der Samaar, ein langer Rock eines Mannes, der ein Ehren-Amt verwaltet. Lind (1749). Simarra .. (dvs.) ett slags fordom bruklig fruntimmersklädning med släp; äfv. lång underrock, som bäres i Frankrike af presidenter och prelater. Dalin 578 (1871); jfr a, b. 3NF 6: 20 (1926; om förh. under 1400-talet o. 1500-talet). — särsk.
a) av präster buret långt klädesplagg; urspr. om ett plagg med liturgisk anv., sedermera dels om ett slags (under prästkappan buren) livrock (jfr KASACK 1 slutet), dels om (veckad) prästkappa. SträngnäsRP 13/1 1615. (Sv.) Samaria, Kasjecka som Präster bruka, (lat.) Colobium, exomis. Linc. (1640). Clericiet .. aflade den gamble här i Skåne ännu brukelige präste-habiten med dee bekante pijpe-krager och så kallade sammarier eller prästekiortlar. Scandia 1946, s. 27 (1693). Nutidens prestrockar funnos (c. 1810) ej till, och den veckade samarian begagnades endast vid mycket högtidliga tillfällen. HLilljebjörn Hågk. 1: 14 (1865). Fotsid s. k. samaria fick .. icke saknas (då en prästman uppträdde vid K. XIV J:s hov). Wenström SthmL 53 (1873). Messhake eller så kallad Samaria af ljusgrön fasonerad sammet med stora svängda blommor och blad. BtSödKultH 2: 8 (1881; i museum). jfr: Dammerske Samarier (dvs. av damast). SträngnäsRP 20/6 1614. jfr HALV-, POLEMITS-, SIDENGROSGRÄNGS-SAMARIA m. fl.
b) (†) gammalmodigt l. illa passande klädesplagg (för kvinnor). Weste (1807). Kors tocken samaria hon har fått på sig. Dens. FörslSAOB (c. 1815).

 

Spalt S 429 band 24, 1964

Webbansvarig