| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMMANFATTA sam3an~fat2a, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.); -ARE (se avledn.).
Anm. 1:o I fråga om brukligheten av ssgn SAMMANFATTA i förh. till den motsv. fria förb. fatta samman gäller, att den fria förb. är föga använd; i samtliga bet. o. vbalformer användes normalt ssg; jfr anm. 3:o sp. 586 o. FATTA SAMMAN (under FATTA särsk. förb.). 2:o Se med avs. på verbets konstruktion anm. 4:o sp. 587.
1) (†) i uttr. varannan sammanfattande händer, händer som fatta varandra, förenade händer. (På tavlan) sågs .. tvänne uträckta och hvarannan sammanfattande händer. BtVLand 5: 141 (1764).
2) (†) i uttr. sammanfatta ngt i handen, taga ngt i handen o. samla det där. Han sammanfattade i högra handen / Och sände för Sig tietusen åskor. JGOxenstierna 4: 224 (1815).
3) samla (ngt) i en hög l. grupp l. binda l. foga samman (ngt) till ett sammanhängande helt l. till en viss formation, samla ihop (ngt), förena (ngt); äv. med saksubj.; äv. mer l. mindre bildl.; jfr 4, 5, 6. Mijn offuerträdhelse haffuer tu försiglt vthi itt knippe, och samman fattat mina misgerning. Job 14: 17 (Bib. 1541). Gudh och Menniskian är sammanfattat vti Christo, genom ett ovplöseligit band. Muræus Arndt 1: 248 (1647). Det till gloria kring något visst föremål sammanfattade morgonskimmer, som sprider sig från en aning om någonting omätligen eftertraktansvärdt. Atterbom Minnest. 2: 269 (1842). På två sidor (ha) de två nedre våningarna (av slottet S. Germain-en-Laye) sammanfattats till en hög sockelterass. Hahr NordeurRenässArkit. 28 (1927). Det kolsvarta håret var kammat glänsande över en hög valk och sammanfattat på hjässan med en liten silverblänkande kam. Krusenstjerna Fatt. 1: 253 (1935). — särsk.
a) (numera föga br.) bildl., betecknande fysisk l. psykisk kraftsamling o. d.: samla l. koncentrera (sina krafter o. d.); äv. refl., om person: samla l. koncentrera sig. Sjelf stark, sammanfattade .. (Ling) all sin kraft till utbildande af andras styrka. Atterbom Minnest. 2: 63 (1840). Gustaf (III) behöfde ett yttre tryck .. för att han skulle kunna sammanfatta sig själf. SvH 8: 19 (1904).
b) (†) refl., bildl., om olika element, i uttr. sammanfatta sig till l. i ngt, komma att tillsammans bilda l. utgöra ngt; jfr 6. Ljunggren Est. 2: 189 (1860: till). (Livingstones) resor i hittills obekanta nejder sammanfattade sig slutligen i en kolossal vandring tvärs öfver hela verldsdelen från haf till haf. Samtiden 1874, s. 247.
4) (†) sammansätta l. bilda (ngt av olika beståndsdelar). Thenne Sächten war aff Judaisk och Hednisk Religion sammanfattat. Schroderus Os. 1: 479 (1635). Ögonen, hwilka utaff 3 Materier sammanfattade äro, som är Hinnan, Fuchtigheten eller Wätskan, och then synnerliga tilförordnade Andan. IErici Colerus 2: 246 (c. 1645). (Namnet Södermanland) är sammanfattat aff 3 Ord, ty thet heter Suder-Manne-Land. Fuhrman Alm. 1677, s. 6. Serenius (1734; under complex).
5) (numera knappast br.) samla l. sammanföra (personer) i en organisation l. kår o. d.; äv. med subj. betecknande samhälle, närmande sig bet.: omfatta. Ett samhälle sammanfattar en mängd individer. Sundén (1888). Att arbetarne äro sammanfattade i någon slags organisation. EkonS 2: 614 (1902).
6) sammanföra l. samla (olika företeelser av visst slag) till en enhet l. totalitet som i sig omfattar l. rymmer samtliga dessa företeelser; äv. (o. numera vanl.) betecknande att man skapar l. åstadkommer ngt som utgör l. låter ngt gälla ss. ett uttryck l. en representant l. symbol för l. ett koncentrat l. en syntes av olika företeelser; ofta med prep.-bestämning inledd av i betecknande det som utgör uttrycket l. representanten osv. för ngt l. koncentratet osv. av ngt; företrädesvis dels i pass. (ofta utan tanke på någon agent), dels med saksubj. betecknande ngt som utgör l. gäller ss. ett uttryck l. en representant osv. för ngt l. ett koncentrat osv. av ngt. All ting skulle samman fattat warda j Christo. Ef. 1: 10 (Bib. 1541). Messias, i hwilken alla det utwalda folkets företräden äro sammanfattade. Melin JesuL 1: 232 (1842). Detta ”välmente memorial” som i sig sammanfattade alla de fördomar, hvilka upphäfde sig emot de Dalinska nyheterna, blef emellertid utan resultat. Warburg i 2SAH 59: 355 (1882). För oss barn var religionen praktiskt taget sammanfattad i tron på en Gud, som skyddade oss, om vi gjorde det som var rätt. Wigforss Minn. 1: 48 (1950). (Chaplins sätt att vårdslöst o. mekaniskt stoppa på sig stulna pengar) är bara en detalj i hans beteende, men den är symbolisk för hela filmen, sammanfattar dess syfte. Ruin SjunknH 77 (1956).
7) samla l. sammanföra (olika företeelser) under en gemensam rubrik l. beteckning; låta en viss rubrik l. beteckning gälla för (ett antal olika företeelser, som betraktas ss. en mer l. mindre enhetlig grupp); äv. med saksubj. betecknande rubrik l. beteckning o. d.: vara gemensam l. gälla för (olika företeelser); särsk. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., om benämning o. d.: som omfattar samtliga företeelser av visst slag, gemensam, kollektiv. Sammanfatta ngt under en viss rubrik l. benämning. En sammanfattande benämning, rubrik. Hvarje Lärare, som har flera .. undervisningsämnen, må för dem gifva särskilda betyg, hvilka dock, före den slutliga pröfningen, .. böra sammanfattas i ett enda gemensamt. BerRevElLärov. 1832, s. 95. Språket kan .. ega namn på olika arter af träd, men saknar dock ett sammanfattande ord motsvarande vårt träd. Tegnér SprMakt 95 (1880). Dessa väsenden (som den primitiva människan tror sig omgiven av o.) som kunna sammanfattas under beteckningen demoner, äro (osv.). Fåhræus LäkH 1: 10 (1944).
8) (†) göra (en skriftlig l. muntlig framställning), hopsätta l. hopskriva l. avfatta l. författa (en skrift o. d.); komponera l. skriva (musikaliskt verk); jfr 9. Carl IX Cat. Ee 2 a (1604). The Prophaniske .. och aff dårachtighe rörlughne Menniskior sammanfattade Böker, äre onyttighe. Schroderus Albert. 1: 95 (1638). Roman .. (bör icke) glömas för sit bemödande, at .. sammanfatta och utgifwa flere Musik. arbeten i Kyrko-stil. Hülphers Mus. 150 (1773). Nahum satte sig genast ned att skrifva det första bref han i sin lefnad sammanfattat. CFDahlgren 4: 125 (1831). Derefter afsjöngos .. några verser, för tillfället sammanfattade af en skrifvare hos borgmästaren. Wetterbergh Selln. 159 (1853). 2VittAH 22: 145 (1858, 1861).
9) i en enhetlig (i sht kortfattad o. översiktlig) framställning redogöra för (vissa företeelser, åsikter, intryck o. d.) l. för (det väsentliga av) innehållet i (olika framställningar l. en utförligare framställning); äv. med saksubj. betecknande framställning o. d.; jfr RESUMERA I 2, SAMMANDRAGA 10, SUMMERA; i ä. ex. stundom svårt att skilja från 8. Derföre hafwer H. K. M:t lathet sammanfatta de ährenden, som ähnnu någon annan eller wijdere förklaring behöffwa. RA II. 2: 147 (1617); jfr b o. 3. RP 7: 71 (1637). På det wi måge erhålla så mycket tydeligare begrep uti thetta granlaga erendet (angående det motstånd som de troende kunna göra mot synden), wilje wi sammanfatta thet samma uti trenne puncter. Bælter Christen 276 (1743, 1748). Förstudier .. (till den föreliggande avhandlingen ’Skönhetslärans hufvudbegrepp’) hafva förut varit utgifna i åtskilliga afhandlingar och uppsatser och framställda i föreläsningar, hvilkas resultat här sammanfattas i en mera enhetlig .. form. Nyblom i 3SAH 8: 236 (1893). Han var sällsynt väl förberedd att sammanfatta sina iakttagelser och erfarenheter i ett stort och solidt konstverk. Hallström LevDikt 221 (1914). Ett slagord .., som .. får sammanfatta sanningen om medeltiden. Nyberg i 3SAH LXVIII. 1: 19 (1959). — särsk.
a) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., om framställning: som utgör en sammanfattning, översiktlig o. d.; äv. i överförd anv., om behandling av ett visst material. Hjärne K12 VI (1902). En .. sammanfattande behandling av ett ämne. Wifstrand GrKultHFas. 43 (1950). En sammanfattande överblick. SvGeogrÅb. 1955, s. 261.
b) (numera mindre br.) med tanke väsentligen på sammanställningen av olika framställningar l. ngts tillkomst gm hopsamling av fakta från olika håll; jfr SAMMANDRAGA 9. Schroderus Os. 1: 344 (1635). De gamle slogo upp böckerne hwaruti all Minos lag war sammanfattad. Ehrenadler Tel. 191 (1723). Jag bad alla departementscheferna uppsätta på lappar hvad de .. önskade få .. omnämndt (i trontalet), och sedan sammanfattade jag det hela. De Geer Minn. 1: 191 (1892).
10) (†) sammanställa (olika företeelser) för jämförelse; jämföra. Sammanfattar man .. (Lings) egna utsagor (om vissa perioder av hans liv) med rykten, som .. äro i omlopp, så framstår ett virrvarr af outredda omständigheter. Atterbom Minnest. 2: 17 (1840). Claëson 1: 232 (1858; i p. pr., om språkforskning).
11) (†) tillsammans l. i samråd fatta (beslut) l. uppgöra (plan) l. ge (råd); vara ense i sitt (uppsåt); anträffat bl. i p. pf., i sådana uttr. som i ngras sammanfattade uppsåt, av sammanfattat råd och uppsåt, ngras betänkande och sammanfattade råd. Huruledes the .. alt framgent vthi theras Haat och sammanfattade fiendtlige och arge Vpsååt emoot Kongl. M:tt .. framhärda. Stiernman Riksd. 1775 (1678). Att med them til deras trogne underdånige betänkande och sammanfattade råd öfwerlägga några Riksens angelägenheter. HC11H 14: 130 (1680). I then händelsen at flere komma til at stiäla, ey så mycket af sammanfattad råd och upsåt som medelst annor tilfälle, såsom then ther tubbas och twingas (osv.). Schmedeman Just. 1517 (1698).
1) (tillf.) till 6: person som utgör l. representerar en sammanfattning av ngt. Kristus .. alla människors sammanfattare. Ahlin Markn. 173 (1957).
2) (numera mindre br.) till 9 b: person som samlar olika framställningar o. dyl. o. (bearbetar dem o.) hopfogar dem till ett helt. Schroderus Os. 1: 344 (1635). Ännu är ju icke ens Elias Lönnrots betydelse som diktare, d.v.s. som sammanfattare av Kalevala, fastställd. Söderhjelm Prof. 137 (1913). —
SAMMANFATTLIG, adj. (numera knappast br.) till 7: som kan sammanfattas under en gemensam rubrik o. d. Scholander 3: 1 (c. 1870).
Spalt S 619 band 24, 1964