| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMNA sam3na2, v. -ade; o. SAMNAS sam3nas2, v. dep. -ades. vbalsbst. -AD (se avledn.), -AN (†, Gustaf II Adolf 5 (c. 1620; i bet. 2)), -ANDE (numera knappast br., Schmedeman Just. 1162 (1687; i bet. 2)), -ING (†, HSH 17: 77 (1523; i bet. 2 c)).
1) (utom i b β numera bl. ngn gg i vitter stil) = SAMLA 1; särsk. i mer l. mindre bildl. anv., = SAMLA 1 e. Då (dvs. om vi hoppas på Guds nåd) skal han hielpa oss (svenskar) de rifne delar samna, / Och efter allt besvär i stilla friden hamna. Geisler Vitt. 359 (c. 1715). Det var en förunderlig politik af alla det nordliga Europas stater, att samna sina krafter till Sveriges förkrossning och Rysslands upphöjning. Atterbom C12 90 (1845). Vill mitt öra samna / allt i enhet, hör det / tonstänk lika bergens / ekon af musik. Fröding Eftersk. 1: 70 (1896, 1910). Östergren (1937). — särsk.
a) refl. l. ss. dep.; särsk. i mer l. mindre bildl. anv., = SAMLA 1 e o. Den kyrkliga magten samnades på allt färre medelpunkter. VRydberg i SvTidskr. 1873, s. 362. Dens. Urpatr. 33 (1873). Östergren (1937; ss. dep.); möjl. till 2. — särsk. (†)
α) om vatten- (drag), = SAMLA 1 d β β’. När .. Grannarna dijka upp sin deel, så samnas watnet i Dijken. Verelius 29 (1681). (Bäckar) sig i gröna Dalar sampna. Spegel GW 105 (1685).
β) refl., om ngt som är i mer l. mindre flytande tillstånd (jfr α), = SAMLA 1 d β γ’. Denna sönderhackade Mosza kokas sedan i et half-stop nysilad Mjölk, til desz wällingen blir litet tjockaktig, eller tils han sammar sig. SvSaml. 2: 54 (1764). Man smälter limet .. och lägger däruti så mycket krita, at det blifver tjockt som en gröt. Man låter det samna sig vid en half fjerdedels timma. Miniatursk. 72 (1784).
b) i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet. i mer l. mindre bildl. anv., = SAMLA 1 g δ. OWexionius (1688) hos Lucidor (SVS) XIX. Men älskar du en klar, olympisk källas / kristall, af våda från sin himmel spilld, / der af båd’ Latiens sångarlif och Hellas’ / du ser en bruten, men en samnad bild; / .. Välan! gå ut (osv.). PHScherini i 2SAH 25: 64 (1849). — särsk.
α) (†) i uttr. med samnad styrka (jfr 2 b α), i fråga om person: med koncentrerad styrka; jfr SAMLA 1 g δ β’. Med samnad styrka deremot framstår .. (Thorild) ånyo i sin sista vittra stridsskrift. Atterbom Siare 5: 47 (1849).
β) (numera bl. arkaiserande, i sht i skildring av ä. rättsförhållanden) ss. bestämning till ordet hand, i uttr. som beteckna att två l. flera personer förena sina krafter l. utföra en handling gemensamt (o. i endräkt) l. äga l. förvalta l. bruka ngt gemensamt l. gemensamt ansvara för ngt l. ingå förlikning; förr särsk. i uttr. lägga samnade händer till ngt, slå sig samman om ngt, samarbeta för ngt; jfr γ o. SAMLA 1 g δ ϑ’. Den detta (dvs. ett löfte) bryta vil, bör som en allmän plåga / Bemötas med en macht af samnad enig hand. Eldh Vitt. 418 (1723). (På 1650-talet) förbättrades Landswägen ..; hwar til härader ock Sockner måste på mång ställe samnade händer lägga. Broman Glys. 1: 54 (1726). (Man lyckades vid kyrkobyggandet) med tålamod och fogeliga föreställningar .. förbyta stridige sinnen uti samnade händer. NorrlS 1—6: 60 (c. 1770). Samnad hand, (dvs.) ett i äldre germansk rätt förekommande institut, innebärande gemensam äganderätt till en sak utan att varje delägare har sin bestämda kvotdel däri. 2SvUppslB (1952); jfr γ’. — särsk.
α’) [jfr motsv. anv. i fsv. o. av mlt. mit samender hant, mit ēner samenden hant, mit gesamenden handen samt av t. mit gesamter hand] i uttr. med samnad hand (jfr β’), förr äv. på samnad hand l. med en samnad hand l. med samnade händer l. med samnad hand och makt (l. krafter) o. d., ss. beteckning för att två l. flera personer utföra en handling gemensamt l. gemensamt ansvara för ngt: samfällt l. i förening l. med förenade krafter o. d. (förr sannol. äv. med tanke på handslag l. dyl. varigm ett gemensamt åtagande o. d. bekräftades inför rätta); förr äv. dels i uttr. med samnad hand och hug, med förenade krafter o. i endräkt, dels i uttr. med samnad hand av ngra, med ngras förenade krafter, dels i uttr. med samnad råd och hand, se γ δ’; jfr γ γ’, HAND 9 o o. SAMMANDE. Tesse ept(erscreffne) voro godh for hono(m) .. at han skal ko(m)ma j rætten nær .. (fogden) paa eskar, och the vo(re) godhe m(edh) samnade hend(er) vidh wite M {marker}. OPetri Tb. 121 (1526). BtÅboH I. 6: 66 (1633: på sammadan hand); jfr anm. nedan. RARP 7: 148 (1660: medh samnat handh och macht). R(iksens) St(änder) lära altid .. med samnad hand och hug redligen skiöta, freda och handhafva E K M:s .. gagn, myndighet, rätt och höghet. 2RA 1: 189 (1723). Fylkiskungar .. hwilke dels med sit egit folk, dels med samnad hand af flere Konungar, giorde mächtiga uttog til många ock wida Länder. Broman Glys. 1: 46 (1726). Sedan wele wij med samnad hand och krafter, komma til at bestorma hans hårda Sinne. Lagerström Molière Gir. 13 (1731). Fienderna förenade sig att med samnad hand sönderslita .. (Tegnérs) jubeltal. Beskow i 2SAH 35: 443 (1861). Cannelin (1939). — särsk. övergående till en beteckning för att ngn (tillsammans med sina underlydande l. kamrater o. dyl.) utnyttjar alla tillgängliga krafter l. resurser: med all kraft o. d.; jfr 2 b α. SColumbus Vitt. 98 (c. 1678: med en samnad hand). Slår han (dvs. svensken) med samnad hand blott en gång, kan han trygg, som fordom under Engelbreckt, Sturarne och Wasa, återvända till sin odaltorfva och byta svärdet mot plogen. Holmberg Nordb. 518 (1854).
Anm. till 1 b β α’. I ett par hithörande språkprov föreligger den urspr. i ack. m. sg. hemmahörande ändelsen -an. Medh sampnaden hondh. BtÅboH I. 4: 20 (1627). Därs. I. 6: 66 (1633).
β’) (†) i uttr. med samnad hand (jfr α’), ss. beteckning för att två parter förlikas (möjl. äv. med tanke på handslag l. dyl. varigm förlikning inför rätta förr bekräftades). (De tvistande) bleffuo .. förlichte och wordo gode wener medh samnat hand. BtSödKultH 12: 7 (1591). Därs. 41 (1594).
γ’) i uttr. under samnad hand, ss. beteckning för förhållandet att två l. flera personer gemensamt förvalta l. bruka ngt l. gemensamt äga ngt utan att var o. en av delägarna har sin bestämda del i det ägda; jfr γ γ’ slutet. Hafwa (flere förmyndare) barnagodset under samnad hand; sware the tå lika för förwaltningen. ÄB 23: 5 (Lag 1734). Under samnad hand, (dvs.) i gemensamt bruk. Dalin (1854). Gemenskap under samnad hand, där, såsom fallet är vid förmögenhetsgemenskap .., delägarna icke ha var sin särskilda lott i varje gemensam sak. 3NF 17: 282 (1932).
γ) = SAMLA 1 g δ ι’; jfr β. Huru dhe med grafwar skogzrödian- och fällande .. samt med watn och samnat arbete må elden förekomma och hindra. FörarbSvLag 4: 299 (1692). Ett samnat Rop ju mer än ensam Röst förmår. Frese AndelD 10 (1726). På det at de med samnad Flit ock mogit öfwerwägande måtte til sina Lands-Mäns tienst kunna göra Wetenskaperna mera almänna än de härtils warit. Ribe PVetA 1740, s. 4. CVAStrandberg 5: 214 (1862). — särsk.
α’) (†) om handel: inbördes. The wilkor, som the öfwereens komma til theras Samnade Handel. Risingh KiöpH 112 (1669).
β’) (†) i uttr. göra ngt i samnat ljud med ngn, förena sin röst med ngns för att göra ngt; äv. i uttr. med (ett) samnat ljud, ss. beteckning för att olika personer stämma in i gemensam sång o. dyl. l. för att uttalanden av olika personer äro samstämmiga: samstämmigt l. enhälligt o. d.; äv. i uttr. med samnad röst, se RÖST, sbst.3 1 g α. Med et samnat liud de stora som de små / Ehr Födsels-Fäst, i dag med mykken frögd begå. Brenner Dikt. 1: 36 (1708, 1713). Jag för min del har den ähra, / Ett allenast til begiära, / At med E’r i samnat liud, / Sända denne suck til Gud. Frese VerldslD 142 (1726). Små och Stora, Man och Qwinna / Böra alfwarsamt besinna, / Hur the må med samnat Liud / Prisa Kungen näst sin Gud. Rüdling Suppl. 434 (1740).
γ’) i uttr. samnad makt (jfr β α’, 2 b α), samfälld kraft, samlad styrka; äv. i uttr. med samnad makt l. kraft, i fråga om två l. flera personer som förena sina krafter: med samfälld kraft, med samlad styrka, med förenade krafter (jfr β α’). Sampnad macht haar större krafft. Grubb 707 (1665). Så wele wi i Tine (dvs. Guds) krafft, / Af all wår hog med samnad macht, / Hwad dygd är efftersträfwa. Swedberg Dödst. d 4 b (1711). Paul. Min son och jag gemensamt / Ska’ drilla det derhän. / Arnould. Ja väl, med samnad kraft. CVAStrandberg 2: 221 (1865). Fredin Dikt. 155 (1889). — särsk. (†) i uttr. under samnad makt, = β γ’. Ahlman (1872). Ahlman o. Forsman (1885).
δ’) (†) i uttr. förmedelst l. i l. med samnat (l. samnad) råd, i l. efter samråd, med l. av samnat (l. samnad) råd med ngn l. med ngns samnade råd o. d., i samråd med ngn, med samnad råd och tillhjälp l. hand (jfr β α’), gm att samråda med varandra o. hjälpa varandra. Der en eller annan .. är fallen til tutelam eller curam (dvs. förmynderskap), bör han med samnad Råd, med Förmyndare-Cammaren, alla ting .. förwalta. Schmedeman Just. 474 (1667); jfr: I Stockholm böra Förmyndare .. med Förmyndare-Cammarens samnade råd förestå Barnagodzet. Arnell Stadsl. 309 (1730). Förmedelst samnad rådh, admonition och påminnelser. Schück VittA 2: 20 (i handl. fr. 1667). Ther och någre sigh förbinda skulle til olydna, och sigh medh samnad råd och tilhielp vpsättia, wari (osv.). Stiernman Com. 3: 854 (1671). Det, som är dödzsaak för en, är och för flere i samma gierning och samnad råd. FörarbSvLag 2: 91 (1698). Som jag klagar öfver honom i ett mitt memorial, så har senaten kommit i de tankar, att det vore af mig skedt af samnadt råd med honom. CPiper (1711) i HH XXI. 1: 153. Med samnad Råd ock Hand. PH 1: 2 (1718). Med sambnadt och föruth öfwerlagt råd med Ährew. och Högl. Hr Magn och Kyrckioherden. VDAkt. 1722, nr 48 (1719). 2RARP 2: 11 (1723).
2) (numera knappast br.) = SAMLA 2; äv. med indirekt refl. obj.; äv. refl. l. ss. dep. Vtskrifningen är en krijgzfolkz Samnan eller Wahl. Gustaf II Adolf 5 (c. 1620); möjl. ssg. Strax samnade Vikar sig folk. Verelius Gothr. 23 (1664; fvn. orig.: safnadi .. sier lidi). På en wisz tid samnade sig (de förnämsta i landet) til sina förfäders Hedniska Skogslund. Peringskiöld MonUpl. 186 (1710). Derefter samnade de manskap. Säve Yngl. 17 (1854; fvn. orig.: sǫmnuðu). Husets folk hade samnats kring honom. Rydberg Sägn. 7 (1874). — jfr FÖR-SAMNA. — särsk.
a) ss. refl. l. dep., i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk. om personifierade föremål l. egenskaper: mötas l. träffas l. förena sig (jfr 1 a); jfr SAMLA 2 e. Segelsteen och Jernet haer / Wexel-Kiärlek som them draer / At the samnas giärna. Lucidor (SVS) 23 (c. 1670). Lättia och Slösa ehwar the sig sambna / The haa sig försworit att ingom man gagna. Törnewall E 5 a (1694).
α) i uttr. med samnad makt l. styrka (jfr 1 b α, γ γ’), i fråga om härförare o. d.: med trupper l. fartyg o. d. som hållas samlade (äv. allmännare: med all sin härsmakt l. all sin styrka); jfr 1 b β α’ slutet o. SAMLA 2 g α. Widekindi KrijgH 22 (1671). Tå man ärnar öfwerraska en stor Stad .. bör man marchera tit heller med samnad makt, än uti särskilta hopar. Richardson Krigsv. 3: 147 (1749). När det dertil utwalde tekn gifwes, lägge (flottan) med samnad mackt til, at efter yttersta förmågo göra Fienden motstånd. PH 6: 3734 (1755). Hans interesse fodrar at giöra sig utaf med den ena fienden, på det han med samnad styrckia måtte kunna sedermehra angripa den andra. Höpken 2: 466 (1758).
β) (†) i utvidgad anv., om korporation: hel. De allmännelige privilegier, som för Sveriges Rikes samnade Ridderskap inrättas. 2RARP I. 1: 150 (1719).
c) [jfr motsv. anv. i fsv. o. av mlt. sam(e)ninge] (†) ss. vbalsbst. -ing, konkret, om samlad skara; jfr SAMLA 2 h β. Wi tuækia än fast om kongen haffuer nogon merchelig sampningh i skaane om han ey lather draga med henne in i Sunnerboo. HSH 17: 77 (1523).
Spalt S 839 band 24, 1964