| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMSA sam3sa2, v. -ade; o. SAMSAS sam3sas2, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -NING.
I. tr.
1) sjöt. justera l. dra till (slag i en surrning l. (bukter av) ett tåg som ligger runt ngt o. d.) så att slagen l. bukterna bli lika stora l. ligga fast; ordna l. dra till (parter i en knop l. kardeler i en splits o. d.); rätta till l. arrangera (parterna i en talja, flera bärande l. dragande tåg o. d.) så att tyngden l. spänningen blir jämnt fördelad; jfr SAMS 1 (o. 3, 4). Pihlström SkeppAflöpn. 1: 17 (1796). Samsa, (dvs.) att föra ihop och hala åt de särskilta slagen i en kryssning eller dylikt. Ekbohrn NautOrdb. (1840). När broken skall samsas om fartyget, bringas (dess mittmärke) midtför förstäfven. Witt Skeppsb. 323 (1863). Om man förut vindat eller tåget är lagdt kring spelet för vindning .. bör stoppare läggas på tåget i förhand, bugterna samsas rund och kastas af spelet. Frick o. Trolle 214 (1872). Hvarje kardel stickes .. rakt framåt öfver den mötande och under den nästa, samt åtdrages hårdt — ”samsas”. TIdr. 1882, s. 80. Samsa en taljas, ett taljereps parter m. m. Smith (1917). jfr: Vi gingo ankarspelet runt / vår gamla vana gång / och sjöngo ut, med friska tag, / en gammal ankarsång: / .. ”Hej, samsa pojkar, å hugg i / allt för en segling lång!” Nilsson TLands 78 (1929); jfr b. — jfr ÅT-SAMSA. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i uttr. samsa (två l. flera kablar o. d.) lika, justera (två l. flera kablar o. d.) så att de dra l. bära lika. Konow (1887).
b) (om ä. förh.) med avs. på kabellarium (se KABELLARIUM, sbst.1 1): klargöra för att spela hem ankare, sträcka ut o. lägga till spels. Gör Spelet klart med samsadt och påsejsadt kabelarium. Roswall Skeppsm. 1: 160 (1803). Wågenhjelm, som stått hänryckt på hyttan medan högbåtsmannen samsade kabellarium, eftersåg att stopparne voro klara och lät insätta bommarne, måste nu återgå till hvardagslifvets prosaiska verksamhet eller befalla ankarets hemvindande. Sparre Sjökad. 635 (1850). (Sv.) samsa kabellarium, (eng.) Pass the messenger. Ramsten 22 (1866). jfr: Cabularie samsningen. FSjöbohm Görom. 13 (1791).
c) i uttr. samsa kätting, lägga ut ankarkätting(en) i stora bukter för att underlätta dess utlöpande, när ankaret fälles. Ramsten 22 (1866). Bakom männen vid ankarspelet sysslade jag med att ”samsa kätting” då (osv.). Lindström Kastv. 65 (1931).
2) [jfr motsv. anv. i sv. dial.] (numera bl. tillf.) försona l. förena l. jämka ihop; jfr SAMS 3. Denna böjelse att medla och samsa är också .. ett karakteristikum, som återfinnes överallt hos filosofen Hans Larsson. UNT 1932, nr 11060, s. 3.
II. refl.
1) sjöt. om (bukt på) tåg o. d.: dra sig samman l. knipa åt (runt pollare l. dyl.); jfr I 1. Pålstek tjenar till att göra en bugt som ej samsar sig. Konow (1887). SohlmanSjölex. (1935).
2) [jfr motsv. anv. i sv. dial.] (numera knappast br.) = III 4; jfr SAMS 5. Tholander Ordl. (c. 1875). Hahnsson (1899).
III. dep.; dels med pluralt l. kollektivt huvudord, dels i uttr. samsas med ngn (l. ngt).
1) enas, bli ense, komma överens; särsk. i uttr. samsas om ngt; jfr SAMS 2. Det war nu icke rätta tiden, att på Congreszen (i Grekland 1832) öfwerenskomma om de twenne wigtiga frågor, hwarom man förut, under wida lugnare förhållanden, icke kunnat samsas, — jordgodsens fördelning och en ny constitution. SvLittFT 1834, sp. 473. Bönderna samsades om hvem, som skulle vara deras sockenpräst på alldeles samma sätt, som de plägat åt sig utse hvarje annan ledare. KyrkohÅ 1902, s. 63 (om medeltida förh.). De samsades vidare i sådant som att även .. nötta möbler och bohagsting kunde vara ”bra” .. blott man ej .. putsade upp dem. Dahlbäck Åb. 54 (1914). Gärdesgården blev skralare .. och skrangligare för var dag, men de båda grannarna kunde aldrig samsas om att böta och bättra på. Palm LHönMalin 11 (1923). Kort före riksdagens öppnande .. hade änkedrottningen och rådet samsats om ett förslag i regeringsfrågan. SvRiksd. I. 3: 319 (1933).
2) befinna sig l. leva i ett tillstånd av sämja l. endräkt l. enighet, komma (bra) överens, vara (l. bli) sams (se d. o. 3). CVAStrandberg 4: 323 (1857). De enda, som han något så när hade kunnat samsas med, hade varit Åsa gåsapiga och lille Mats. Lagerlöf Holg. 1: 65 (1906). Som bekant ha diktare och skönandar ofta svårt för att samsas. Jensen Wagner Mann. 61 (1922). Så bodde där två ensittare i Öbergens lilla gård, som sällan sade ordet till varann men annars samsades gott. Väring Vint. 17 (1927). Till en början köpte man större gårdar, avsedda för flera familjer, men då de olika familjerna visade sig ha svårt att samsas, har stiftelsen i fortsättningen endast i undantagsfall köpt gårdar för mer än en familj. SvD(A) 1931, nr 120, s. 7. Ah, vet hut! Samsens åtminstone på julmorron! manade Sven. Martinson Nässl. 90 (1935). — särsk.
a) (mera tillf.) oeg. l. bildl., i uttr. samsas med ngt, gå ihop med l. passa till ngt o. d. Genom sin sjömannauppfostran, torde man ock gissat, skulle .. (prins Oskar) samsas bäst med norska sjömanstonen. Hellberg Samtida 7: 167 (1872).
b) oeg. l. bildl., med saksubj.: gå bra ihop, låta sig väl förenas o. d. Fader Anders .. trodde, att kärlek och frånvaro aldrig kunde samsas. Knorring Torp. 1: 177 (1843). Det är märkvärdigt, att i denna tillbakasträfvandets och tullifverns tid icke skall finnas godt rum för tre dagliga hufvudstadstidningar af denna färg, så att de kunde samsas inbördes, lefva och låta hvarandra lefva. GHT 1895, nr 303 A, s. 2. Den konkreta verkligheten och den abstrakta logiken samsas icke på någon punkt. Segerstedt Spalt. 270 (1933). Skoj och bedrägerier samsas med det hederliga dagliga arbetet. SvD(B) 1943, nr 323, s. 10. Amerikaklockan och morfarsstolen samsas bra med den moderna bokhyllan. Form 1945, s. 20.
3) [jfr 2] betecknande att två l. flera personer (i god sämja) tillsammans äga l. använda l. göra ngt o. d.; särsk. i uttr. samsas om ngt, gemensamt (o. i god sämja) bruka l. äga ngt o. d., samsas om att göra ngt (ngn gg äv. samsas att göra ngt), gemensamt (o. i god sämja) göra ngt; jfr SAMS 6. (Vi foro) Förbi Dorcaderna, der sagor mena, / Att fordom lefvat de tre systrarne, / Som alla blinda samsats att betjena / Sig af ett enda öga alla tre. Lovén Cam. 161 (1839). Det är en olycka, att vi inte ha något barn att pyssla med och samsas om att slita för. Bondeson Glimm. 87 (1892). Två gruvdrängar samsades om varje bår. Lindroth Gruvbrytn. 1: 270 (1955). — särsk. i fråga om att ngra (i sämja) vistas inom ett begränsat utrymme o. d.: vistas tillsammans, tränga ihop sig; dela utrymmet (ngnstädes); äv.: turas om att vistas (ngnstädes); äv. oeg. l. bildl. Sommaren 1843 byggdes en flygel utmed gården, upptagande kulissmagasin och klädloger — dittills hade personalen fått samsas i några små rum bakom scenen. Nordensvan SvTeat. 2: 15 (1918). Moran (hade) redan bäddat åt mig på loftet ..: där fingo vi samsas, bäst vi gitte. Bergman Hancken 47 (1920). I en soffa låg Gabriel Wåhlén, i den andra samsades Nathan och jag. SSöderblom i HågkLivsintr. 15: 40 (1934). Tennis bör samsas med handboll i nya hallen. Östergren (cit. fr. 1936). Framemot kvällen kommer alla pojkarna och flickorna, som är med i avdelningens två studiecirklar, och denna gång måste de samsas i församlingssalen. SvD(B) 1947, nr 45, s. 8.
4) (numera knappast br.) blanda sig (väl), förena sig l. sammansmälta l. gå ihop (till en homogen massa l. dyl.); jfr II 2. Hahnsson (1899). Cannelin (1921).
SAMSA TILLHOPA. (†) till I 2, om flera olika instrument: låta (ljuden från instrumenten) klinga väl tillsammans l. harmoniera o. d. Derför Cymbaler, Fioler och Flöter / Såmsen tilhopa Ehrt skillige lium. SvTMusF 1930, s. 68 (1690). —
SAMSA ÅT10 4. sjöt. till I 1: (justera o.) dra åt (knop o. d.); äv. refl., i uttr. samsa åt sig, om knop o. d.: dra ihop (o. låsa) sig, beknipa sig. Konow (1887). Då några man en kväll voro uppe för att göra fast storbramseglet, brast en beslagssejsing, då den skulle samsas åt kring seglet. Bergdahl Antip. 80 (1906). Ett stek får .. icke liksom en knop samsa åt sig, när det utsättes för frestning. Öhrvall Knut. 15 (1908). Knuten skall samsas åt så hårt sig göra låter. Petre KonstJakt 74 (1935).
Spalt S 868 band 24, 1964