| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMTYCKT, f.
(†)
2) i uttr. giva sin samtyckt till, ge efter; jfr SAMTYCKE 5. O i Vnge! Om Eder än onde Tanckar infalla, så gifwer doch icke Eder Samtycht till. Fernander Theatr. 194 (1695). Anm. I följande språkprov föreligger sannol. en kontamination mellan samtyckt o. samtycke. (Henrik har) byt i en ängh medh Lasse Biskoch medh hans hustrus jaord och samtychtte. BtFinlH 3: 1 (1531).
Spalt S 927 band 24, 1964