| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SAM- ssgr (forts.):
(2) -ÄLTA, v. (numera föga br.) med avs. på jord o. d.: älta samman (till en hopklibbande massa). Bearbeta aldrig jorden då hon är wåt: hon samältas då af bearbetningen. Arrhenius Sockerb. 30 (1868). —
-ÄRVA. [fsv. samärva] (numera bl. mera tillf.) samfällt l. gemensamt ärva; äv. oeg. l. bildl. Schmedeman Just. 1070 (1686). Skeppare och besättning ansågo ej kronans arfsrätt (till kolonialvarorna på vissa beslagtagna utländska fartyg) fullt laglig, de ville sam-ärfva, och detta gaf anledning till stölder, krångel och krigsrätter. Hultin Minn. 34 (1872). —
-ÄTTAD, p. adj. (mindre br.) (gm tillhörighet till samma ätt) besläktad (med ngn l. ngt); särsk. om folk l. språk. Vad var då detta underbara (forn-)grekiska folks ursprung? På vad sätt var det samättat med andra europeiska folk? Nordenstreng EurMänRas. 175 (1917). Därs. 261 (om språk). —
-ÄTTING. (†) person som gm tillhörighet till samma ätt är besläktad (med ngn). Om Samson den Fagre är detta til förmälandes, at han synes hafwa warit samättinger med .. Samson Samsonarson i Wilkina Saga. Björner Kämp. Föret. 27 (1737). —
-ÖDE, n. (tillf.) om levnadsöde l. livsöde som är gemensamt för en grupp människor. EJohnson i Ansikten 188 (1932). —
(4, 4 b) -ÖSTSVENSK~02, äv. ~20. språkv. gemensam för östsvenska mål (o. tillhörande l. stammande från en tid då dessa mål icke voro differentierade). OFHultman i FinlB 118 (1894). —
(7 slutet) -ÖVA.
1) tr.: öva (två l. flera individer l. en enhet bestående av två l. flera individer l. grupper av individer) gemensamt för att (förbättra o.) samordna prestationerna l. för att inträna l. förbättra samverkan o. d.; äv. med obj. betecknande röster (vid sång) o. d.; äv. i uttr. samöva (grupp o. d.) med (annan grupp osv.); äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Lösa skaror af legoknektar, sammantrummadt folk mer än samöfvadt. IllSvH 4: 168 (1880). Blotta antalet soldater bildar ingalunda kompaniet eller bataljonen; de måste först sammanföras uti en befälhafvares hand och samöfvas till en enhet. KrigVAH 1885, s. 162. Väl samöfvade röster. Melander Läger 215 (1887). Kapellmästaren Hans Winderstein har på det mest mönstergilla sätt samöfvat denna till stor del af helt unga krafter .. sammansatta orkester. PT 1900, nr 92 A, s. 3. SvD(A) 1912, nr 246, s. 6 (: med).
2) intr.: öva gemensamt l. tillsammans (med ngn l. ngra) för att (förbättra o.) samordna prestationerna l. för att förbättra samverkan o. d. Landets 11 bästa (fotbolls-)spelare vore naturligtvis bästa lag, om man blott kunde skaffa dem tid att samöva. Jonason Fotb. 93 (1917). GHT 1935, nr 220, s. 11. —
(3, 6, 7 slutet) -ÖVNING. [jfr -öva 1, 2] abstr. l. konkretare: gemensam övning i syfte att (förbättra o.) samordna de övandes prestationer l. inträna l. förbättra samverkan o. d.; ngn gg äv. om övning avseende användning av olika manöverorgan samtidigt l. i samband med varandra. Att de infanteriet tillhörige värnpligtige skulle inkallas .. andra året till 20 dagars möte .. för samöfning med stammen. NDA 1875, nr 185, s. 2. Truppen (av gymnaster) kan påräkna fler samöfningar, innan den skall uppträda i Paris. SD 1900, nr 243, s. 8. Nyttiga samöfningar kommo .. till stånd mellan dragonerna och Dalregementet. Stjernstedt Minnesbl. 307 (1912). När man genomgått övningar med alla de olika manöverorganen (på bilen), börjas ”samövningar” med de organ, vilka i praktiken komma till samtidig användning eller som manövreras i samband med varandra. Nerén HbAut. 3: 33 (1928).
Ssg: samövnings-fält. mil. övningsfält för samövningar (mellan olika truppslag o. d.). DN(B) 1959, nr 22, s. 13.
Spalt S 974 band 24, 1965