| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SANNOLIK san3ω~li2k, förr äv. SANNALIK l. SANNELIK l. SANNLIK, adj. -are. adv. -T.
— jfr O-SANNOLIK.
1) om utsaga l. framställning l. skildring l. gissning o. d.: som med jämförelsevis stor visshet l. efter allt vad man kan döma kan antagas vara sann l. riktig resp. träffa det rätta l. rätt återge vad som skett l. kommer att ske l. ge en riktig bild av ngt l. vara pålitlig l. trovärdig o. d.; jfr SANNO 1. Sannelijke præsumptioner. KOF II. 2: 60 (c. 1655). I fall himlens sänkande til jorden, ej betyder annat än det som förut är sagt, at en Gud stiger ner, hvilken uttydning är mera sannolik, så (osv.). Kellgren (SVS) 4: 26 (1779); jfr 3. Mer eller mindre sannolika gissningar. Moberg Gr. 4 (1815). Det är .. icke nog, att du förstår, hvad författaren har velat säga. Du måste tillika kunna afgöra, om det, han säger, är riktigt eller oriktigt, sannolikt eller osannolikt. Schück o. Lundahl Lb. 1: 32 (1901). Marc-Wogau ModLog. 168 (1950).
2) om konstnärlig framställning o. d.: som ger intryck av att vara sann (se SANN, adj. 1 d γ) l. verklighetstrogen, som kan tänkas vara sann o. d. Låt dikten vara fri, men sannolik och möjlig. JGOxenstierna 2: 171 (1796, 1806).
3) om (ngt anfört ss.) skäl l. grund l. bevis l. förklaring o. d.: som efter allt att döma utgöres av l. är baserad på ett riktigt antagande l. riktiga antaganden l. ngt faktiskt l. utgör ett verkligt skäl resp. en reell grund l. ett bärande bevis l. en riktig l. rätt förklaring o. d., godtagbar, antaglig, plausibel, rimlig. Schmedeman Just. 835 (1683). Ther uppenbart, och på sannelika skiäl grundadt rychte, eller andra bindande omständigheter och liknelser äro mot then, som tiltales; må .. Domaren wärjemålsed ålägga. RB 17: 30 (Lag 1734). Med förkastandet af de grunder, som blifvit ansedde för sannolike .., vill Herr Kant framställa sådane som allena skola vara afgörande. Fremling KantGrund. Föret. 1 (1798). En sannolik förklaring. Dalin (1854). På sannolika skäl. Östergren (1937).
4) om utsikt, förhoppning o. d.: som med jämförelsevis stor visshet kan antagas bli förverkligad resp. gå i uppfyllelse o. d. Det är sannolika utsikter för (att) (osv.). Östergren (1937).
5) om faktum l. förhållande l. egenskap o. d.: som med jämförelsevis stor visshet l. efter allt att döma l. med hänsyn till vad som normalt brukar vara fallet kan antagas ha inträffat resp. föreligga l. komma att inträffa l. föreligga; som troligtvis har inträffat l. föreligger l. kommer att inträffa l. föreligga; trolig; probabel; jfr SANNO 1. Den sannolika verkan l. det sannolika resultatet av ngt. En sådan utveckling är icke sannolik. Sielf sanningen ibland eij sannlijk synas plär. Düben Boileau Skald. 22 (1721). Thess förra missgierning .. bestyrcker misstanckan om senare oloflig beblandellse, iempte slikt förhållande emot thes äkta maka, nog wara sanlikt. VDAkt. 1725, nr 573. (För att förklara att olika ämnen ha olika tyngd) eger äfwen det antagande rum .., att olika kroppars partiklar, eller atomer, hafwa en olika specifik wigt, hwilket af flera skäl synes sannolikast. Hartman Naturk. 11 (1836). Statistiska undersökningar af större omfattning kunna omöjligen prestera annat än sannolika värden. Fahlbeck JordbrAfk. Föret. 2 (1893). Hedberg VackrTänd. 161 (1943). — särsk.
a) ss. bestämning till (ett formellt subj. l. obj. syftande på) en att-sats; särsk. i sådana uttr. som det är sannolikt l. sannolikt är att (osv.), det är troligt att (osv.); hålla för sannolikt (förr äv. hålla sannolikt) l. anse det för (förr äv. tro det som) sannolikt att (osv.), hålla det för troligt att (osv.); göra sannolikt att (osv.), uppvisa att det är troligt l. göra det troligt att (osv.). Det är mycket, högst, ytterst, mest, föga, icke sannolikt att (osv.). Thet är sannalikast at qwinnorna (som kommo till Kristi grav) hafwa icke mykit sufwit för sorg och mykit bekymmer skul. Swedberg SabbRo 1212 (1697, 1712). Doch blifwer thet som sannalikt trodt, at Konung Magnus hafwer .. mycket förlänt til Wadstena Closter-bygnad. Spegel Kyrkioh. 1: 25 (1708). 2RA 1: 594 (1723: höllo sannlikt, at). Sannolikare (än att mordet skett på Augustus’ befallning) är att Tiberius och Livia .. påskyndat .. (Agrippas) undanrödjande. Kolmodin TacAnn. 1: 13 (1833). Utan att veta det med visshet, håller jag för sannolikt, att den rätta förklaringen är att söka här. De Geer Minn. 1: 208 (1892). Kan man ej göra sannolikt, att .. (andra medel än höjd lön) kommit till användning (för att efter digerdöden få fram arbetskraft till de engelska godsen), lär man (osv.). Heckscher EoH 19 (1922). I stället för skadlig ansåg Arrhenius det vara mycket sannolikt, att den höga kölden i världsrymden verkar konserverande på de utslungade livsfröna. Bolin KemVerkst. 178 (1942). Det är föga sannolikt att .. (de värnpliktigas avlöning) kommer att bli större. Hedberg DockDans. 232 (1955).
b) i vissa fackspråkliga uttr. som ha samband med sannolikhetsberäkning.
α) statist. i uttr. det sannolika felet o. d.; vid angivande av de tillfälliga fel l. osystematiska avvikelser som vidlåda en bestämning av en gm ett större l. mindre antal observationer skattad storhet: tal som är så beskaffat att sannolikheten av att felet osv. överskrider det är lika stort som sannolikheten av att felet underskrider det; använt t. ex. i fråga om bestämning av projektilernas spridning vid skottavlossning mot ett givet mål. Selander ÅrsbVetA 1837 —41, s. 9. PsykPedUppslB 2149 (1946).
β) om värde.
α’) statist. i uttr. sannolika värdet, vid beskrivning av fördelningen av en viss storhet: värde som är så beskaffat att det överskrides lika ofta som det underskrides, medianen. Dahlander QvadrMeth. 13 (1858). 2SvUppslB 25: 272 (1953).
β’) statist. i uttr. sannolikaste värdet o. d., vid beskrivning av fördelningen av en viss storhet: det värde som svarar mot det största sannolikhetstalet, typvärdet. Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 7. 2SvUppslB 25: 272 (1953).
γ) statist. o. försäkr. i uttr. sannolika (återstående) livslängden o. d., antal år som förflyta, innan antalet av en grupp personer med en viss ålder reducerats till hälften. (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 127 (1859). 2SvUppslB 7: 1108 (1948).
c) i n. sg. obest. l. (vanl.) best. i substantivisk anv.: ngt som är troligt resp. det troliga. (I dramatisk dikt) sökes ej det sanna, utan blott det sannolika. Bergklint MSam. 1: 247 (1781); jfr 2. Då kända handlingar icke finnas eger historien att ur allmänna förhållanden beräkna det sannolika. Svedelius i 2SAH 51: 253 (1875). Vad finns det för sannolikt i den för sin vandringsdrift hetsade luffarens liv. Martinson VägKlockrike 96 (1948).
d) ss. adv.: troligtvis, troligen, antagligen; med sannolikhet. Sannolikt kommer han att vara utomlands i åtta månader. Dähnert 266 (1746). Om Dårhushjon påfunnit en Religion, hade första grundsatsen sannolikt blifvit — at förkasta förnuftet. Kellgren (SVS) 5: 603 (1792). Stället der han sannolikast ligger begrafven. Almqvist Amor. II (1839). Granlund Träkärl 278 (1940).
6) om person l. sak: som efter allt att döma kan antagas vara den resp. det som huvudordet anger. En sannolik Rot (till ett ord). Brunkman SvGr. 101 (1767). Den sannolike föröfvaren af mordet på arbetaren M. .. har häktats. DN 1893, nr 10069 A, s. 2.
7) (†) som är lik äkta vara, acceptabel, godtagbar. Nog tror iag, att man skulle .. (av bladen av vissa inhemska buskar o. träd) kunna formera ett tämmeligen sannolikt Theè. HdlCollMed. 5/12 1745.
8) (†) i uttr. det sannolika samvetet, (det psykiska organet för) en insikt (om rätt o. orätt) som icke är fullt säker l. klar; motsatt: ’det vissa samvetet’ (som ger en säker insikt). Probabilis eller thet Sannolika Samwetet. Lallerstedt Dygdel. 4 (1746).
B: SANNOLIKT-VIS, adv. (†) till 5: troligtvis, sannolikt; möjl. äv. till 3: med skäl, med rätta l. dyl. Wakta dig .., at du aldrig säger något, som antingen hela sällskapet, eller en enskilt person uti detsamma, förnuftigt- eller sannolikt-wis kunde illa uptaga. Hasselroth Campe 225 (1794). Cavallin (1876).
Spalt S 1138 band 24, 1965