Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SARD sa4rd l. sar4d, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er; l. SARDER sa4rder l. sar4der, sbst.2, r. l. m.; best. -n; pl. =.
(numera mindre br.) miner. o. guldsm. (gulbrun varietet av) karneol; jfr SARDIUS. Then första radhen (av stenar på översteprästens bröstsköld) war en Sarder, Topatz och Smaragd. 2Mos. 39: 10 (Bib. 1541). The gamble hafwa ingen Edelsteen meera brukat och affhållit, än en Sard. Forsius Min. 102 (c. 1613). Karneolen eller sarden har, sedd mot ljuset, en blodröd färg, stötande i gult eller brunt, samt, sedd uppifrån, ett mörkrödt utseende. UB 3: 259 (1873). Sarder karaktäriseras av kastaniebrun färg, som ofta övergår i karneolens röda. Frosterus Min. 12 (1917). BonnierKL (1927). 2SvUppslB (1953).
Spalt S 1172 band 24, 1965