SAOB

Meny

  • Hem
  • Fritextsök
  • Om
    • Om ordboken
    • Redaktionen
    • Om webbplatsen
    • Historik
    • SAOB är inte SAOL
    • Köp SAOB
  • Hjälp
    • Att läsa ordboken
    • Uttal
    • Sökhjälp
    • Vanliga frågor
    • Förkortningar
    • Källförteckning
  • Kontakt
Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SARDINARE sardi3nare2, m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[till önamnet SARDINIEN (jfr SARD, sbst.1)]
sardinsk man; i pl. äv. utan avseende på kön; jfr SARD, sbst.1, SARDINIER. Weste (1807). Linder Regl. 55 (1886). Östergren (1937).

 

Spalt S 1175 band 24, 1965

Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
lista former moment
Upp
   sarasot sbst.
   sard sbst. 1
   sard sbst. 2
   sardanapal sbst.
   sardell sbst.
   sardin sbst. 1
   sardin sbst. 2
   sardinare sbst.
   sardinier sbst.
   sardinsk adj.
   sardinskt ↩
   sardius sbst.
   sardonisk adj.
   sardoniskt ↩
   sardonyx sbst.
Ned
 
   sardinare
 
© 2024 Svenska Akademien
  • Kontakt
  • Om cookies
  • In English