| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SATELLIT sat1eli4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. tid användes äv. (i bet. 2) den lat. formen satelles (med lat. böjning). Ferrner ResEur. 388 (1761: satelles). Därs. (: satellitis, gen. sg.).
1) drabant (se d. o. 1); nästan bl. i allmännare anv., dels: följeslagare, ledsagare, dels (o. numera vanl., oftast med nedsättande innebörd) om person som tillhör ngns (i sht en högt uppsatt persons) närmaste omgivning l. som fått sin makt(ställning) av l. i sin maktutövning står i beroende av ngn l. som står i ngns sold l. går ngns ärenden o. d., särsk. liktydigt med: vasall l. hejduk (se d. o. 4) l. hantlangare l. verktyg o. d. I denna stund är det ofjettrade Europas härar på Frankrikes gränsor och öfwerallt med segrande baner der Napoleons satelliter qwarblifwit. AJourn. 1813, 2: nr 163, s. 3. Otilia med sina satelliter (dvs. två barn o. en avlägsen släkting) gjorde .. diverse utflygter. Knorring Förh. 1: 118 (1843). Satellit .. (dvs.) Lifvakt; trogen, skyddande ledsagare. Dalin (1854). Att flera av (Al) Capones satelliter sladdrat för att rädda sig själva. SvD(A) 1931, nr 151, s. 28. Intresset för kungligheter och deras satelliter (är) högst levande i det småborgerliga lägret. GHT 1935, nr 272, s. 3. Hitler och hans satelliter i andra länder. Därs. 1945, nr 29, s. 11.
2) i sht astr. himlakropp som åtföljer en planet och kretsar kring denna: drabant (se d. o. 3), måne (se MÅNE, sbst.2 1, 2); jfr BIPLANET; äv. om den mindre komponenten i en dubbelstjärna: satellitstjärna; stundom äv. om planet i förhållande till dess centralkropp. Jupiters satelliters gångar och rörelse-lagar. Melanderhjelm ÅmVetA 1784, s. 28. Alle planeterne äro .. (solens) satelliter. Dens. Astr. 1: 359 (1795). Stjernpar, hvarest ljusare stjernor befinna sig tillsammans med svagare satelliter. Selander ÅrsbVetA 1837 —41, s. 14. Vår gamle trofasta satellit. Funch Resk. 67 (1928; om månen).
3) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. av 1 o. 2 (jfr 4), om ngt som i förhållande till ngt annat intar en ställning som i ngt avseende påminner om den som intas av en satellit (i bet. 1, 2).
a) med anslutning väsentligen till 1; särsk.
α) = SATELLIT-STAT. Varje aktualisering av .. (tanken på Österrikes anslutning till Tyskland) väcker nämligen stark nervositet hos Frankrikes satelliter i öster och sydost. SvD(A) 1930, nr 305, s. 4. Sovjetunionen och dess satelliter. Därs. 1946, nr 251, s. 4.
β) geogr. = SATELLIT-STAD. Några av .. (de större städerna på Stillahavskusten i Förenta Staterna) ha .. satelliter, med vilka de bilda små stadsgrupper. SvGeogrÅb. 1929, s. 198. Därs. 1948, s. 229.
γ) ärftl. på vissa kromosomer: från kromosomens huvudmassa avskild del som är fästad vid huvuddelen medelst en fin tråd, drabant; jfr SATELLIT-KROMOSOM. Heilborn ArtUppk. 52 (1932).
δ) fys. i fråga om spektrallinjers finare struktur: var o. en av de svagare linjer som omge (l. utgöra komponenter av) en huvudlinje. Tallqvist StrålnFys. 345 (1923). 2SvUppslB 26: 1239 (1953).
b) med anslutning till 2 (jfr 4). Inom ett lands literatur liksom inom dess konst mätes dess värde icke blott genom stjärnorna af första rang, utan äfven genom de satelliter af en lägre ordning, som dessa föra med sig. NordT 1878, s. 185. Kosmos 1924, s. 327 (om kretsande partikel i en atom). särsk. (numera föga br.) meteor. sekundärt bildat, mindre vidsträckt lufttrycksminimum som uppstått i utkanten av ett större o. ofta kretsar kring detta. Hildebrandsson Meteor. 33 (1881). Carell o. Edelstam 67 (1931).
4) [jfr 3 b] om (med teknisk utrustning försedd o. ev. bemannad) kropp (projektil) som (i sht för vetenskapliga, tekniska l. militära ändamål) uppsändes i rymden o. som är avsedd att ingå i kretslopp kring jorden l. annan himlakropp (o. ev. återgå till jorden) l. att i konstant läge i förhållande till jordytan medfölja jorden i dess rotation; jfr RYMD-STATION. Planer på en konstgjord satellit. Ymer 1956, s. 278. Satellit avskjuten i Sovjet. DN(A) 1957, nr 271, s. 1. Slutstegets — själva månsatellitens — avsevärda vikt: med sina 39 kg är det den tyngsta satellit amerikanerna sänt upp. SDS 1958, nr 277, s. 3. DN(B) 1961, nr 44, s. 7 (om rymdprojektil utsänd mot planeten Venus). De s. k. stillastående satelliterna som håller sig på ett avstånd av 36000 km från jorden har .. ett invecklat servosystem som håller satelliterna i läge. SvD(A) 1962, nr 71, s. 8. jfr SvD(A) 1957, nr 271, s. 3 (: jordsatellit) jfr RYMD-, VENUS-SATELLIT.
(3) -BILDNING. jfr bildning 4 a; särsk. (numera föga br.) meteor. till 3 b slutet. Hildebrandsson Meteor. 33 (1881). —
(3 a γ, 4) -BÄRANDE, p. adj. särsk. ärftl. till 3 a γ, om kromosom: som har satellit. VäxtLiv 4: 81 (1938). —
-BÄRARE, r. l. m.
(4) -BÄR-RAKET. raket som är avsedd att bära en satellit ut i dess bana; jfr -bärare 2, -raket. TT 1961, s. 373. —
(3 b) -HJUL. [jfr eng. satellite wheel l. pinion, fr. pignon satellite] (mindre br.) tekn. = planet-hjul. Bratt Chaufförb. 85 (1914). 2SvUppslB (1953). —
(3 a γ) -KROMOSOM. [jfr t. satellitenchromosom] ärftl. kromosom försedd med satellit, drabantkromosom; ngn gg äv. oeg.: satellit (se d. o. 3 a γ). 3NF 12: 152 (1930; om satellit). VäxtLiv 3: 637 (1936). —
(4) -PROGRAM.
1) televisionsprogram (l. radioprogram) som sändes via satellit(er) ss. relästation(er); jfr program 2. SvD(A) 1962, nr 198, s. 3.
2) program (se d. o. 3) för (verksamhet som gäller) experiment med o. användning av satelliter. DN(B) 1957, nr 325, s. 6 (om amerikanska förh.). —
(4) -RAKET. = -bär-raket; ngn gg allmännare, om satellit driven av raket. DN(B) 1958, nr 259, s. 6 (allmännare). —
(1, 3 a α) -REGERING. regering som är ett lydigt verktyg för den härskandes vilja, marionettregering; regering i satellitstat. SvLitTidn. 1821, sp. 739. —
(4) -SAMTAL~02, äv. ~20. radiotelefonsamtal via satellit(er) ss. relästation(er). SvD(A) 1962, nr 192, s. 3. —
(1) -STAB. (mera tillf.) oeg., om grupp l. ”stab” av personer som gå i ngns ledband l. okritiskt följa l. ansluta sig till ngn o. d. Weibull LdDomk. 62 (1953). —
(jfr 3 a β) -STAD. [jfr eng. satellite city] geogr. stad l. stadsliknande samhälle som är belägen (beläget) i närheten av o. i nära förbindelse med en större stad o. som med hänsyn till sitt ekonomiska liv är beroende av denna, drabantstad; jfr trädgårds-stad samt förstad. 3NF (1932). SvD(A) 1964, nr 36, s. 14 (om Sthms förort Vällingby). —
(jfr 3 a α) -STAT. [jfr t. satellitenstaat] om stat som är politiskt beroende av en annan l. går i dess ledband o. d.; vasallstat. SvDÅb. 1944, s. 308. —
-STATION.
1) [jfr liknande anv. av eng. satellite exchange, fr. bureau satellite] (föga br.) telef. till 3 a: understation med all avgående trafik över centralstationen. VocTélInt. 20 (1931). OrdbFjärrförb. 149 (1940).
2) [jfr eng. satellite station] (mera tillf.) till 4: satellit utgörande en rymdstation. SvD(A) 1958, nr 281, s. 24. —
(jfr 2) -STJÄRNA. (numera bl. mera tillf.) om den mindre komponenten i en dubbelstjärna. Frey 1847, s. 275. —
(4) -SÄNDNING. sändning av televisionsprogram (l. radioprogram) via satellit(er) ss. relästation(er); jfr -program 1. SvD(A) 1962, nr 134, s. 3. —
(4) -TV. television(ssändning) via satellit(er) ss. relästation(er). SvD(A) 1962, nr 134, s. 3 (rubrik). —
Spalt S 1209 band 24, 1965