| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SATSA sat3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) motsv. SATS 3, i fråga om insats i spel l. vadhållning o. d.; dels intr.: göra insats(er), dels tr.: sätta (ngt) ss. insats; särsk. i förb. med prep.-uttr. (styrt av på) betecknande det kort l. den färg l. siffra o. d. som ngn vid spel väljer o. på vilket (vilken) han sätter sin insats. Satsa på rött, på svart. Satsa på obesedda kort. Ha alla satsat? Satsa på fel häst; äv. bildl., till 3 a. Balck Idr. 1: 483 (1886). Kring totalisatorn trängas kreti och pleti, lika ifriga att satsa sina sista slantar. Wilhelm SolLys. 273 (1913). Spelarna (i poker) gör insatser — satsar — i en pott på de kort de fått i given. Werner o. Sandgren Kortox. 192 (1949). På Gröna Lund .. krossade man porslin .. eller satsade på siffror i ett blänkande pariserhjul som snurrade fullt med chokladaskar. Wästberg Kung. 73 (1955).
2) sätta in l. placera (pengar, visst belopp i ett företag, stundom med särskild tanke på den chans till vinst resp. risk för förlust som detta innebär), bidraga med (visst belopp, viss andel till ngt), lägga ut (pengar för visst ändamål); äv. abs. Han fick god utdelning på sitt satsade kapital. GefleP 1897, nr 183, s. 3. Byns gossar hade satsat till traktering, och två stora kaffepannor voro i flitig rörelse. Rönnberg Bredbolstad 65 (1907). Vi kunna nämligen icke gärna tänka oss, huru en grupp finansmän, skulle bära sig åt för att pröfva en uppfinning, om de icke slogo sig ihop och satsade nödigt kapital för ändamålet. VL 1908, nr 190, s. 3. Jag har satsat femtusen i firman. Bergman Patr. 47 (1928). Det var inte särskilt lockande att satsa pengar på ett vanskligt företag, som ej kunde väntas ge någon större utdelning. Ymer 1953, s. 153.
3) i oeg. l. bildl. anv. av 1 o. 2.
a) [med anslutning väsentligen till 1] betecknande att ngn (tar den chans l. risk som det innebär att han) bestämmer sig för l. väljer att engagera sig för l. gå in för l. hålla på ngn l. ngt l. ansluta sig till viss person l. rörelse o. dyl. l. lita till ngt o. dyl. l. (allmännare) att ngn räknar med att ngn skall vinna l. lyckas l. att det skall lyckas med ngt o. d. (o. handlar i överensstämmelse med denna uppfattning); särsk. i uttr. satsa på ngn l. ngt, satsa rätt l. fel. IdrBl. 1924, nr 19, s. 2. Lotta & C:o (tog) chansen och satsade på skott (i handbollsmatchen). Därs. 1935, nr 38, s. 10. Efter att i fem år ha väntat har turkiska regeringen nu definitivt kommit till den slutsatsen att det .. är tryggt att satsa på en allierad seger. SvD(B) 1944, nr 210, s. 14. Den mest inkomstbringande förlagsaffär som finns är att förskottera en blivande Stagnelius eller Strindberg, och .. (en förläggare) tar med glädje risken att satsa fel, ty (osv.). Därs. 1946, nr 267, s. 8. Dag Hammarskjölds personliga ingripande i Kina .. innebar en dittills okänd satsning på generalsekreterarens personliga auktoritet och handlag. Landberg Krig 109 (1958).
b) sätta till l. sätta in l. offra l. våga (ngt, särsk. krafter, tid, begåvning, arbete o. d. på ngn l. ngt l. i visst syfte). (För att) känna sig övertygad om att .. (utforskandet av polartrakterna) är någonting som är värt satsandet av ens liv, måste (osv.). Bengtsson Silv. 240 (1931). Sophies stora roman om John Hall var nu färdig. Selma visste hur mycket hon satsat på denna bok. Wägner Lagerlöf 1: 207 (1942). Rommel satsar här allt han har i ett desperat spel. Han kastar alla tillgängliga stridsvagnsstyrkor i engelsmännens väg och (osv.). SvD(B) 1944, nr 178, s. 3. Hon fick satsa alla de krafter som hennes runda kropp och tjockhyllta armar ägde. Sjöman Lekt. 142 (1948).
c) utan obj. (jfr a), i mer l. mindre pregnant anv., i uttr. som beteckna att ngn vågar l. offrar allt på ngt l. sätter in hela sin kraft l. anstränger sig till det yttersta l. gör sitt bästa l. ger sig helt o. d.; stundom: ta risker, spela djärvt o. d.; särsk. i uttr. satsa för fullt. ”Bonke” fick (i löpning på skridskor) en god start och satsade genast för fullt i långa vinnande skär. IdrBl. 1925, nr 29, s. 5. I en tid som vår får man våga och satsa om man ska vinna något, inte ligga stilla och klippa kuponger som förr i världen. Johnson Kommentar 59 (1929). Man måste satsa helt. Satsa på drömmen eller satsa på verkligheten. Krypa för spyflugan eller spotta på auktoriteten. Fogelström Vakna 143 (1949). Regers musik är icke lättsjungen och kören ska ha eloge för frisk satsning. LD 1960, nr 73, s. 2.
4) tekn. motsv. SATS 5, i fråga om överföring av en viss mängd (en sats) råmaterial till en ugn l. blandare l. form l. dyl. (för beredning av något slag); särsk. dels med obj. betecknande råmaterial o. d.: överföra, inmata, dels med obj. betecknande ugn o. d.: gm inmatning förse (med ngt). Ugnen (för svavlets förbränning vid beredning av sulfitlut) satsas genom framluckan, som på samma gång är draglucka, med c:a 200 kg. svafvel på en gång. TT 1895, K. s. 22. I massablandaren (i fabriker o. d.) inmatas l. invägas (”satsas”) de malda råmaterialen av satsaren. SvYrkeslex. nr 245, s. 1 (1951).
5) tekn. motsv. SATS 6 a: förse (tändsticka) med tändsats. Cederschiöld o. Feilitzen SvTändstIndH 183 (i handl. fr. 1866). Maskin, som paraffinerar och satsar tändstickorna samt inlägger dem i askar. SvIndustri 458 (1935).
6) (†) motsv. SATS 13, refl., om färg: avsätta l. samla sig (i fläckar l. strimlor o. d.). För att färgningen (av dragéer) skall lyckas, böra endast sådana färger användas, som icke satsa sig. Grafström Kond. 69 (1892).
7) (mera tillf.) sport. motsv. SATS 15: ta sats. (N. N.) steg .. (i backhoppningen) flera pinnhål genom sina språng på 31 och 31 (m) men han satsar inte ordentligt och såg ut vara rädd för backen. IdrBl. 1925, nr 26, s. 3. Även om icke avsikten är att hoppa långt (på skidor) måste en satsning äga rum, då stupkanten passeras. IdrIMar. 1935, s. 252.
8) [jfr SATS-JÄSTA] (numera knappast br.) tillsätta satsjäst (se d. o. 1) vid ölbryggning, jästa. Lindberg Ölbr. 90 (1885). Hon dröp talg .. på vörten. Då denna hade blifvit så afkyld, att talgen började stelna, satsade hon. FestskrKlason XXII (1910).
SATSA UT10 4.
(5) -MASKIN. (i sht förr) maskin för satsning av tändstickor; jfr satsnings-maskin. PT 1898, nr 103, s. 4. —
-RUM, sbst.2 (sbst.1, se sp. 1233), n.
1) till 4, om utrymme i form för påfyllning l. satsning av material av ngt slag. TNCPubl. 30: 97 (1958).
-HÄLL. platta på vilken satsmassan till satsning av tändstickor utbredes. —
2) (i fackspr.) till 4: yrkesarbetare (inom den keramiska industrin) som väger l. mäter upp satser av råmaterial o. överför dem till blandare o. d. SvYrkeslex. nr 245, s. 1 (1951).
Spalt S 1235 band 24, 1965