| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SCHIBBOLET ʃib4olet l. -ωl- l. ʃibå4let, stundom -ω4l- l. 302, ngn gg ʃib1ole4t l. -ωl- l. -ät4 (sjibbolēt NF (1890); Lyttkens o. Wulff Ordsk. 432, 433 (1917; med uppgift att ordet uttalas med ω o. att huvudtrycket kan vila på första l. andra l. tredje stavelsen); schi´bbolet (l. -bō- l. -bǡ-) Östergren; sjibbǀ– äv. -båǀ– SAOL (1950)), n.; i best. anv. utan slutart.; pl. (mera tillf.) =, äv. -er (UNT 1931, nr 10922, s. 4 (: shibboletter)).
hebreiskt ord som uttalades olika i olika delar av det gamla Palestina o. som enligt Dom. 12: 6 vid ett tillfälle under ett krig måste uttalas av dem som ville vada över Jordan för att man skulle få veta till vilken stam de hörde. Så sadhe the män aff Gilead til honom, Ästu en Ephraite? När han nu swaradhe, Ney, så bådho the honom säya Schiboleth, så sadhe han Siboleth, och kunde icke rett säya thet vth, Så togho the honom fatt och dråpo honom widh färiostadhen ått Jordan. Dom. 12: 6 (Bib. 1541; Bib. 1917: ”Säg ’schibbolet’”. .. Sade han då ”sibbolet”). — särsk. (i sht i vitter stil) oeg. l. mer l. mindre bildl.
a) om språkljud l. ord l. uttryck som är utmärkande för ett språk l. en dialekt (o. därför ofta användes ss. medel att bestämma persons dialekt l. hemort l. avgöra om ngn är utlänning o. d.). (Av h föregånget w) blef en .. olyckelig bokstaf för .. (tyskar o. danskar) wid 300 år tilbaka, då Engelbrecht .. framstälte det för et Schibboleth, så at hwilken som hälst icke kunde säga Hwidh häst i korngullf, blef hållen för utlänning. SvMerc. 3: 1174 (1758). I anseende til språket, talar man här (i Stöde) nog tämmeligen rent swenska, utom någre ord, som utgöra Soknens idiotismus och Schibboleth. NorrlS 1—6: 78 (c. 1770). I Rättvik anföres ramsan: ”Jag sprang utöver Balliktomten och tappade både smörasken och korven” såsom ett schibbolet. Häri äro nämligen samlade en mängd fall, däri skiljaktigheter mellan olika Rättviksbyar framträda. LandsmFrågel. 33: 28 (1930). jfr: Schibboleth. Swenska Språketz Rycht och Richtighet. Swedberg (1716; boktitel).
b) allmännare, ss. beteckning för ngt som karakteriserar l. utmärker ngt l. varmed man kan pröva ngts kvalitet o. d.; (särskiljande) karakteristikon, skiljemärke; (parti)lösen; prövosten (se d. o. 2). Lär os tro hel rätt och slätt: / Ens med trone skriften tyda, / Korset är wårt schibboleth; / Annat språk månd’ främmand’ lyda. SionSång. 1: 145 (1743). När jag presenterade min afhandling till .. (professorns) censur, saknade han genast det methodiska schibboleth som var hans enda vetenskapliga pröfvosten. Ahnfelt StudM 1: 194 (1857). Engelska romaner .. låtsa gå med på hela konventionalismens intrasslingssystem. .. Man har under långa förberedelsetider, innan man börjar tala offentligt till en engelsk allmänhet, vederbörligen gymnastiserat upp sin tunga till detta ”schibolet”, hvars rena uttalande är identisk med britisk ”respectability”. NordT 1886, s. 401. Eremiten hade så länge lefvat i betraktelser öfver sin mästares ord och öden, i kärleksgärningar och i örtagårdsarbete, att han förgätit formler i det schibbolet, i kraft af hvilket himmelens portnyckel tros vrida sig i låset. Rydberg Varia 243 (1894). Vi skola respektera den kristna friheten och icke göra tillhörighet till smärre kretsar för samvaro, uppbyggelse och arbete till sjibbolet på sann fromhet. Söderblom Herdabr. 25 (1914). Läran om pånyttfödelsen i dopet, som under Oxfordrörelsens första skede hade karaktären av ett schibbolet, var icke främmande för vissa evangelikala författare. SvTeolKv. 1933, s. 225. särsk. (numera mindre br.) övergående i bet.: slagord l. slagnummer l. tom fras o. d. Posten 1768, s. 114. (Uttrycket) Staten och Constitutionen .. är ett rhetoriskt schibbolet, en republikansk oppositionsphras. Törneros (SVS) 4: 193 (c. 1830). Utanför universitetet finner ni bredmynta utropare, viftande med olika partiers shibboletter. UNT 1931, nr 10922, s. 4.
Spalt S 1399 band 24, 1965