Publicerad 1965 Lämna synpunkter SCHIISM ʃiis4m, r. l. m.; best. -en. Ordformer (äv. sjiism) Etymologi [jfr t. schiismus, eng. schiism; bildat till arab. šī‛a, (schiiternas) sekt. — Jfr SCHIIT] schiiternas lära; jfr SCHIITISM. NF 14: 1137 (1890). TySvOrdb. 2044 (1932). Spalt S 1401 band 24, 1965 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se