Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SCHWEIZERI ʃväj1tseri4, äv. sväj1tseri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Ordformer
(schweiz- (schv-, -ts-, -tz-) 1841 osv. svejts- (sw-, -ei-, -tz-) 1840—1923)
Etymologi
[jfr d. svejtseri, mejeri, schweizeri, t. schweizerei, mejeri; till SCHWEIZARE]
1) (†) mejeri som huvudsakligen tillverkar schweizerost. Det första och vigtigaste redskapet (vid osttillverkning) är kitteln. Bland de olika slagen häraf förtjenar den företrädet som brukas i Schweitzerierna. QLbr. 1841, s. 112 (d. orig.: Sweitserierne).
2) (förr) motsv. SCHWEIZARE 2: inrättning för yrkesmässig tillverkning, försäljning o. servering av bakverk o. d. (urspr. företrädesvis pastejer, sedermera äv. finare bakverk o. konditorivaror) i anslutning till försäljning o. servering av drycker (särsk. finare spritvaror); jfr KONDITORI 2, SCHWEIZER-BOD, SOCKER-BAGERI. Nu hade han .. hyrt rättigheterna i nedra botten på Bernhardsberg (ty i öfra wåningen hålles sweitseri). Almqvist Lad. 15 (1840). I schweizeriet stå äfven ett par hundra buteljer punsch. Braun Bror 236 (1846). Schweizeri uppstod först i början af tjugotalet, då Schucani inrättade ett sådant vid stora torget (i Uppsala). Svanberg RedLefv. 66 (1882). Beijer BritaGrossh. 224 (1940; om ä. förh.). jfr TEATER-SCHWEIZERI.
3) (mera tillf.) om förhållandet att ngn placerar pengar i Schweiz (l. skaffar sig schweiziskt medborgarskap) för att undgå skatt i land med strängare beskattning, skatteflykt till Schweiz. Det s. k. ”schweizeriet” utnyttjas av stora inkomsttagare. SvD(A) 1963, nr 43, s. 12.
Ssgr (till 2; förr): SCHWEIZERI-BEKANTSKAP~020 l. ~002. bekantskap gjord på schweizeri; särsk. konkretare, motsv. bekantskap 1 c, 2. AnderssonBrevväxl. 1: 42 (1858). —
-BOD. = schweizeri 2; jfr schweizer-bod. Lundin (o. Strindberg) GSthm 507 (1881; om förh. 1812). —
-BUTIK. = schweizeri 2. Lundin (o. Strindberg) GSthm 111 (1880; om förh. 1831). —
-BYGGNAD. byggnad (i schweizerstil) där schweizerirörelse bedrevs (bedrivits). Lundin (o. Strindberg) GSthm 64 (1880). —
-FRÖKEN. serveringsflicka l. expedit på schweizeri; jfr -jungfru, -mamsell. SAOL (1900). —
-IDKARE. = schweizare 2. Magnusson Sockerbag. 234 (i handl. fr. c. 1850). —
-JUNGFRU. (†) = -fröken; jfr jungfru 5 c. Braun Bror 204 (1846). —
-LOKAL. (serverings- o. försäljningslokal i) schweizeri. SöndN 1862, nr 32, s. 2. —
-MAMSELL. = -fröken; jfr mamsell 1 c. Blanche Bild. 3: 174 (1864). —
-PAVILJONG. (i schweizerstil uppförd) paviljong (se d. o. 4) där schweizerirörelse bedrevs (bedrivits). AB 1848, nr 154, s. 2. —
-RÖRELSE. verksamhet l. sysselsättning l. yrke bestående i att driva schweizeri; jfr schweizer-rörelse. SFS 1846, nr 40, s. 7. —
-STÄLLE. (†) schweizeri; jfr schweizar-, schweizer-ställe. Blanche Posit. 24 (1843). Magnusson Sockerbag. 237 (i handl. fr. 1854). —
-TERRASS. serveringsterrass på schweizeri. Beijer BritaGrossh. 261 (1940; om ä. förh.). —
-ÄGARE. = schweizare 2. Grafström Kond. 3 (1892).

 

Spalt S 1428 band 24, 1965

Webbansvarig