Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SCISSION, r. l. f.; pl. -er (Skjöldebrand).
Etymologi
[jfr t. szission, eng. o. fr. scission; av lat. scissio (gen. -ōnis), vbalsbst. till scindere (se SCHISMA)]
(†)
1) dieresis (se d. o. 2). Skjöldebrand ReglSvHexam. 25 (1820).
2) söndring l. splittring l. schism. (När) Rochefoucault m. fl. skillde sig från Jacobinerklubben, och stiftade en ny klubb, ur hvilken Feuillanterne sedan upkommo, så förklarade sig D(umouriez) emot denna scission. LittT 1795, s. 70. Scission, (dvs.) söndring, split (i kyrkligt eller politiskt afseende). Gynther ConvHlex. (1848). Ekbohrn (1904).

 

Spalt S 1445 band 24, 1965

Webbansvarig