| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SCOUTING ska4utiŋ l. ska͡ω4t-, r. (Stenius o. Åkerman FinlSvScoutbr. 2 (1919) osv.), ngn gg äv. n. (Blå Bandet 1934, nr 8, s. 3); best. -en.
1) (mera tillf.) spaningsverksamhet l. dyl.; särsk. oeg. l. bildl. Är man hågad för oromantiska observationer och idkar sådan scouting hos Lang, blir man inte vidare rikligt belönad. Elgström o. Runnquist SvMordb. 134 (1957).
2) scoutverksamhet l. scoutrörelse; jfr SCOUTERI. Lieberath Baden-Powell Scout. 9 (1910). Blåvingar och vargungar — flickor och pojkar ännu för små för regelrätt scouting. Östergren (cit. fr. 1928). Scouting och frisksport arbeta för ett likartat mål, det är frisksportaren den förste att med glädje erkänna. UNT 1936, nr 10, s. 9. GHT 1945, nr 252, s. 5. jfr VANDRAR-SCOUTING.
Spalt S 1451 band 24, 1965